Ambitiös ny jordhälsoövervakning i Norge

Regelbunden räkning av mask i åkermark, analys av växtskyddsmedel i jorden samt DNA-analys av markbiologin. Det är några av analyserna i ett nytt norskt jordhälsoprogram som föreslås till regeringen där prov ska tas på 1 000 platser var nionde år och en del var tredje år.

Norge har en högupplöst provtagning av jordarter i åkermarken men har inte tidigare haft motsvarande övervakning av jordhälsa som i Sverige, Danmark och Finland. Nu har den norska regeringen gett det norska forskningsinstitutet NIBIO i uppdrag att utforma en sådan jordhälsoprovtagning. I Norge finns knappt en miljon hektar åkermark och i förslaget ska prover tas på upp till 1 000 platser i ett rutnät på 2x2 km.

Samordning med EU

I Europa finns det omfattande LUCAS-programmet (Land Use and Cover area Survey) för att mäta hur den europeiska åkermarken mår. En fördel för Norge med att vara lite senare ute än de andra nordiska länderna är att från början koppla ihop sitt nya program till LUCAS-metodiken. 10 procent av de norska provpunkterna kommer vara LUCAS-punkter som kommer att analyseras sch bekostas av EU.

Fyra analyser av markens biologi

På 40 platser och var tredje år ska fyra analyser göras av markens biologi:

1. mask
2. bioporer
3. nedbrytning
4. jordbiodiversitet

Maskar ska räknas och vägas och bioporer studeras i skiktet mellan matjord och alv. Indikatorerna mask och bioporer kompletterar varandra. Nedbrytning mäts med en metod liknande den som används i Sverige i SM i nedbrytning med en bomullsbit som får ligga i jorden och sedan grävs upp och studeras. Jordbiodiversitet analyseras med hjälp av DNA-analys där bakterier, nematoder och annat kan särskiljas.

Markpackning mäts med fem indikatorer

Jordens volymvikt mäts genom att fem cylindrar tas ut och det upprepas i olika skikt var tredje år. Porositet mäts med jordcylindrar var nionde år och lika ofta görs på de platserna en visuell bedömning av strukturen. En annorlunda indikator är att det varje år ska göras en modellberäkning med modellen TERRANIMO över risken för markpackning. Till sist ska det på 40 tillfälliga platser tas tre jordcylindrar i matjorden och tre cylindrar i alven för att bestämma hur packningsskadad jorden redan är och hur mycket till den tål innan det blir en irreversibel skada, på engelska kallas det precompression strength.

Förorening av marken

Tungmetaller och pH ska provtas på 1000 platser men det föreslås att det räcker var nionde år. Växtskyddsmedel däremot föreslås analyseras var tredje år och då screenas jordproverna efter 350 kända preparat och nedbrytningsprodukter.

Kostnaden för hela programmet beräknas till mellan 45 och 55 miljoner norska kronor sammanräknat för det första nioåriga omdrevet.

Källa: https://nibio.brage.unit.no/nibio-xmlui/bitstream/handle/11250/2725540/NIBIO_RAPPORT_2021_7_14.pdf?sequence=2&isAllowed=y Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann