Lantbrukare intervjuade om motivation för miljöåtgärder
Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare i Norge visar att miljöersättningars utformning har stor betydelse för vilka miljöåtgärder som görs. Mätbara resultat och praktisk lokal kunskap behövs också.
Norge fortsätter sitt ambitiösa arbete med att minska främst jorderosion och fosforläckage från åkermark. I fem fylken (motsvarande svenska län) genomförde forskare och norska rådgivningsorganisationen för lantbruk fokusgruppsmöten med lantbrukare. Syftet var att undersöka deras inställning och motivation till att göra fler åtgärder mot näringsläckage och få ta del av deras råd för ett ökat åtgärdstempo.
Vad är din erfarenhet av miljöåtgärder?
Lantbrukarna gick tillsammans med forskarna igenom cirka 15 vattenvårdande åtgärder och lantbrukarna fick berätta vilka av dem de gjort de senaste fem åren och erfarenheterna av det. De fick också berätta om de planerade att göra några ytterligare åtgärder de kommande åren och ge sin syn på hur fler åtgärder mot näringsläckage kan göras.
Miljöersättningar nödvändiga
Ett resultat från fokusgruppsintervjuerna var att ekonomiskt stöd är nödvändigt för att få fler att göra åtgärder. Stöd kan kompensera för minskad skörd, ökade kostnader och underlätta investeringar, eller förändrade odlingsmetoder som att börja att direktså eller odla fånggrödor. När det gäller stöden bör de vara förutsägbara, det är särskilt nödvändigt om det är en investering som ska göras. Det är inte bra om stödbeloppet för en viss åtgärd minskar om det är många som sökt.
Saknar kunskap
Åtgärder som handlar om förändrade odlingsmetoder var generellt mer motiverande än metoder som ”stjäl” åkermark. Lantbrukare i områden med mycket vall efterlyste fler åtgärder mot näringsläckage från djur som går ute på vintern. Lantbrukarna tycker att de fått god kunskap om åtgärder av rådgivare men önskar ännu mer praktisk kunskap om åtgärders effekt på både vattenkvalitet och skörd. Ibland uppstår en positiv smittoeffekt när en lantbrukare gör en miljöåtgärd som blir lyckad och grannarna ser det, den effekten ska inte underskattas, skriver forskarna.
Tankeväckande svar och kommentarer
I rapporten finns ett urval av lantbrukares svar, kommentarer och reflektioner publicerade. Här är några av dem.
”Rotsystemet, speciellt på den där oljerättikan blev som rena dräneringsröret rakt ner. En lantbrukares erfarenhet av att odla fånggröda.
”Jag får mycket bättre skörd om jag plöjer på hösten än våren och skörd är mycket bättre än bidrag.” I Norge kan lantbrukare få miljöersättning för att inte plöja på hösten och lämna åkern i stubb för att minska jorderosionen.
”Det är inget tvivel om att den gräsremsan blir kvar där till nästa år”. Sa en lantbrukare som sett god effekt av att ha sått in en gräsremsa i en längsgående svacka där ett regnoväder gjorde att det rann mycket vatten.
”Min motivation är inte först och främst vattenkvaliteten i bäcken, men det är klart att det är surt att se den bästa matjorden rinna bort.” Sa en lantbrukare som grävt ner ytvattenbrunnar i svackor.
”Vi har ett ansvar för att behålla jorden där den ska vara men vi behöver hjälp med att hitta bra lösningar”
”Det är väldigt bra ekonomiskt stöd till fångdammar i förhållande till mycket annat vi snackar om här” Sa en bonde som tyckte att det var bra betalt för fosfordammar.
Text: Markus Hoffmann
I Norge kan lantbrukare få miljöersättning för att inte plöja på hösten och lämna åkern i stubb för att minska jorderosionen. Foto: Alexander Regnér
