Lönsamhet viktig faktor när lantbrukare gör klimatåtgärder
Lönsamhet är den viktigaste faktorn för att lantbrukare ska genomföra klimatåtgärder. Det framgår av en ny rapport från AgriFood Economics Centre. Rapporten bygger på intervjuer med lantbrukare och rådgivare om Greppa Näringens rådgivning för att minska påverkan på klimat och luft.
De intervjuade lantbrukarna och rådgivarna har erfarenhet av Greppa Näringens rådgivningsmodul Klimatkollen. Lantbrukarna anser att det är positivt att rådgivningen är kostnadsfri, ger inspiration och tydliggör vilka åtgärder som är viktigast. Hälften tycker att rådgivningen gjort deras verksamhet mer lönsam och effektiv. Och många menar att de gjort fler klimatåtgärder än de skulle gjort om de inte fått rådgivning.
Önskemål om ökad fokus på lönsamhet
En anledning till att lantbrukarna inte genomför råden är kostnaden i förhållande till lantbrukets storlek och resurser, enligt rapporten. Många önskar ekonomiska underlag och ett mer konkret lönsamhetsfokus som kan integreras i lantbrukets budgetanalys. Rådgivarna uppger också att de försöker framhålla lönsamheten i första hand och klimatfördelarna som positiv effekt. Bara två av tolv lantbrukare kan tänka sig att genomföra en klimatåtgärd som innebär en ekonomisk förlust. Vissa lantbrukare önskar mer rådgivning, tips och hjälp med att söka stöd för olika klimatåtgärder.
Intresse för kolinlagring
Lantbrukarna visar ett intresse för kolinlagring som innebär att det kan vara motiverat att utöka rådgivningen med kolinlagring, enligt rapportförfattarna. Ett förslag som lyfts i rapporten är beskogning av marginell jordbruksmark, som den åtgärd som har störst potential att minska jordbrukets klimatpåverkan.
De flesta lantbrukarna ser på råden som inspiration, snarare än råd som behöver fullföljas. Uppföljningsbesök är något som föreslås både bland både lantbrukare och rådgivare. Det kan bidra till att klimatarbetet faktiskt blir av och samtidigt ge lantbrukarna återkoppling kring det praktiska utförandet. Uppföljningsbesök kan också ge information för att kunna bedöma om informationsinsatserna varit effektiva och vilka av åtgärderna som faktiskt genomförts i praktiken.
Text: Teresia Borgman
AgriFoods Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och finansieras av Näringsdepartementet.
Lantbrukarna anser att det är positivt att rådgivningen är kostnadsfri, ger inspiration och tydliggör vilka åtgärder som är viktigast. Foto: Alexander Regnér
