Så tycker forskare och praktiker om regenerativ odling
Det är minst sagt oklart hur regenerativ odling ska definieras. Det menar en grupp forskare som sammanställt 229 vetenskapliga uppsatser där begreppet används. Otydligheten riskerar att både försvåra utvärdering av nyttan och att utnyttjas av livsmedelsföretag som greenwashing, varnar forskarna.
Användning av begreppet regenerativ odling har exploderat i litteraturen och i dagligt lantbruk. En grupp forskare sammanställde hur begreppet används och hur olika grupper ser på vad det betyder. Forskargruppen läste 229 vetenskapliga artiklar från hela världen och studerade 25 hemsidor för rådgivare och lantbrukare där begreppet användes.
Viss skillnad i synsätt mellan praktiker och teoretiker
I de vetenskapliga artiklarna var de vanligaste odlingsmetoderna som ansågs som regenerativa att i fallande ordning: 1) ha liten eller ingen extern tillförsel till gården, 2) att integrera djurhållning och växtodling, 3) att inte använda mineralgödsel eller kemiska växtskyddsmedel samt att 4) ha reducerad eller ingen jordbearbetning. På hemsidorna för lantbrukare och rådgivare var de vanligaste processerna: 1) reducerad eller ingen jordbearbetning, 2) integrera djurhållning och växtodling samt att 3) odla fång- och mellangrödor.
Inkluderande eller exkluderande definition
En del forskare baserar sin syn på vad som är regenerativ odling genom att definiera vad som inte är tillåtet. Exempelvis går det inte kallas sig regenerativ om man använder växtskyddsmedel eller mineralgödsel. En del baserar istället sin definition på vad som måste förekomma, som exempelvis en integration av djurhållning och växtodling. Båda typerna av tolkningar ovan skulle utesluta många lantbrukare från regenerativ odling om de inte gör en stor förändring av sitt lantbruksföretag.
Vilka är nyttorna?
En del baserar inte sin definition av regenerativ odling på en uppsättning odlingsmetoder utan på vilka nyttor som odlingsformen ger. Både forskare och praktiker rangordnade nyttorna i samma ordning med 1) förbättrad jordhälsa, 2) lagra in mer kol och 3) öka den biologiska mångfalden.
Risk för greenwashing
Forskarna beskriver att det finns flera problem med att det saknas en definition. Ett sådant är att det kan vara svårt att mäta vad effekten av regenerativ odling är. Ett större problem kan vara om det utbryter ett vidlyftigt använda av begreppet i livsmedelsmärkning. Det finns i så fall en risk för greenwashing som kan urholka konsumenternas förtroende.
Text: Markus Hoffmann
Otydligheten över begreppet regenerativ odling riskerar att både försvåra utvärdering av nyttan och att utnyttjas av livsmedelsföretag som greenwashing, varnar forskarna. Foto: Alexander Regnér
