Nationell plan för hållbart växtskydd utvärderas

Hälsoriskerna för användare av växtskyddsmedel och riskerna för miljön i Sverige har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Det är en slutsats i utvärderingen av den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019-2022.

Sverige har en nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Planen infördes i enlighet med EU-direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, det så kallade hållbarhetsdirektivet. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel för hälsa och miljö.

Handlingsplanen har sex mål:

1) Risker för miljö och människors hälsa ska minska,

2) Halter av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten ska vara nära noll,

3) Fortsatt låga resthalter av växtskyddsmedel i inhemskt odlade vegetabilier,

4) Risker för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska minska,

5) Hållbara odlingssystem ska utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel, till exempel genom ökad andel ekologisk areal, alternativa metoder och tekniker, sortval, jordbearbetning, växtföljd och andra förebyggande åtgärder.

6) Begränsa användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter så att riskerna minimeras.

Åtgärderna för att nå målen handlar framförallt om utbildning, information och rådgivning, men också stödjande och främjande insatser.

Särskilt farliga ämnen har minskat

Utvärderingen har analyserat målen och ser att riskindex för miljö och hälsa legat på en jämn nivå under mer än tio år, men ökat något under senare år. Toxicitetsindex har också legat på en jämn nivå, men på en betydligt högre nivå än när indexet infördes 2002, vilket förklaras med att analysmetoderna förbättrats sedan dess. Användningen av särskilt farliga ämnen har minskat med mer än en tredjedel sedan 2015.

Handlingsplanens mål om att halterna i yt- och grundvatten ska vara nära noll uppfylls inte. Risken för att vattenlevande organismer påverkas i ytvatten har dock minskat. I grundvatten har få analyserade prover överskridit gränsvärdet. Det har blivit vanligare att använda skyddszoner. Användning av växtskyddsmedel för nedvissning eller ogräsbehandling senare än en månad före skörd sker i liten omfattning, enligt rapporten, men ökningen av arealerna med höstspannmål har ökat användningen av ogräsmedel under hösten.

Reviderad handlingsplan under 2022

I stort sett alla som använder växtskyddsmedel yrkesmässigt uppger att de följer rekommendationerna om skyddsutrustning och rutiner för att minska riskerna, enligt enkätundersökningar. Arealen för ekologisk produktion har ökat fram till 2018 och ligger på 610 000 hektar vilket motsvarar 19 procent av Sveriges jordbruksareal. Användningen av neonikotinoider har förbjudits inom EU och endast ett ämne får fortsatt användas. De sålda mängderna neonikotinider har minskat med mer än 75 procent under 2011-2020.

Under 2022 kommer Jordbruksverket som ansvarig myndighet att lämna in ett förslag om reviderad handlingsplan, för perioden 2023-2027, som regeringen kan fatta beslut om under hösten 2022. Ett par projekt inom Jordbruksverket fokuserar under 2021 och 2022 på hållbara odlingssystem och tillämpning av integrerat växtskydd. Särskild fokus läggs på användning av biologisk bekämpning i växthus och stöd till kommuner för att öka möjligheterna att utveckla och tillämpa mer hållbara odlingssystem och integrerat växtskydd.

Källa: Utvärdering av den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019-2022 av Charlott Gissén, Gunilla Berg, Julia Dahlqvist, Frans Johnson, Anders Lindgren, Magnus Sandström, Lena Andersson, rapport 2021:10, utgiven 2021-12-20. Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman