Ny doktorsavhandling om effekter av strukturkalkning på lerjord

Fredagen den 10 december disputerade Jens Blomquist med en doktorsavhandling om effekter av strukturkalkning på lerjord. Resultaten visar på strukturkalkningens effekt på jordens aggregatstabilitet och ger nya preliminära råd om vilka jordar där strukturkalk är mest intressant. Strukturkalkning uppmärksammas dessutom i landsbygdsprogrammet under 2022 då en extra satsning innebär att det finns mer pengar att söka.

I doktorsavhandlingen Effects of structure liming on clay soil Länk till annan webbplats. har Jens Blomquist utvärderat hur effektivt strukturkalkning stabiliserar markens jordaggregat och på så sätt minskar risken för förluster av partikulär fosfor – den fosfor som är bunden till lerpartiklar. Jordens aggregatstabilitet är därför viktig att utvärdera för att bedöma strukturkalkens effekt. Strukturkalk är en blandning av 80-85 % kalkstensmjöl och 15-20 % släckt kalk som sprids på lerjord. Då binds den partikulära fosforn till jordens lerpartiklar och läcker inte lika lätt ut och orsakar övergödning.

Prio på jordar över 25 % ler

Undersökningar av aggregatstabiliteten visade att den i medeltal ökade med 15-35 % med en strukturkalkgiva på 8 ton per hektar, som också SLU skriver i en nyhet om avhandlingen. Länk till annan webbplats. Effekten varierade mellan olika jordar och bäst aggregatstabilitet fick de jordar med hög ler- och mullhalt, lågt pH före spridningen och låg andel svällande lermineral. Aggregatstabiliteten undersöktes sex år efter strukturkalkningen och resultaten visar på minskande effekt med tiden. Jens Blomquist för utifrån de resultaten fram den preliminära rekommendationen att lerjord med pH under 7 och ett lerinnehåll över 25 % bör prioriteras för strukturkalkning.

Bra förhållande vid spridning

Jordens förhållanden vid strukturkalkning kan vara avgörande för resultatet. I avhandlingens undersökningar gav spridning av strukturkalk i augusti bättre aggregatstabilitet än spridning i september. Anledningen var att jorden hade ett finare bruk med fler små aggregat vid augustispridningen. Även dragkraftsbehovet minskade vid strukturkalkningen. Det tillsammans med att behovet av antalet överfarter minskar bidrar till lägre drivmedelsbehov.

I avhandlingens utvärderade försök kunde inga entydiga effekter av strukturkalk visas på avkastningen, utan avkastningseffekter av strukturkalkning verkar bero på jordens egenskaper såsom t.ex. pH-värde.

Mer medel för strukturkalkning 2022

Resultaten från doktorsarbetet kommer lägligt då frågan är aktuell när det gäller nya stöd. EU-kommissionen har under hösten godkänt Sveriges önskan om ändring av Landsbygdsprogrammet för 2022, så att mer medel sätts av för strukturkalkning. Beslutet kring programändringen möjliggör en förstärkning av medel för investeringsstöd när det gäller strukturkalkning samtidigt som tillgång och prisbild också påverkar intresset för strukturkalkning. Beslutet innefattar även en utökning av investeringsstöd för täckdikning och kalkfilterdiken. Håll utkik efter länsstyrelsernas utlysningar om du är intresserad. Även LOVA-stöd, som kan sökas av kommuner och föreningar såsom vattenråd, beviljas för strukturkalkning.

Text: Emma Hjelm

Läs gärna också Greppa Näringens praktiska råd om strukturkalkning Länk till annan webbplats.