”Hållbart nötkött” tema för årets köttriksdag

Den 4-5 november var det dags för den årliga köttriksdagen som ordnas av Sveriges Nötköttsproducenter, SNP. I år hölls den i Jönköping. Nedan görs några nedslag i vad som presenterades under konferensen.

Konsumenternas syn på kött

Innan stämman drog igång talade Isabel Moretti, Svenskt Kött, om hur vi kan lösa de globala utmaningarna med utgångspunkt från lokala förutsättningar och resurser. Konsumenternas syn på kött handlar idag om klimat, hälsa och etiska aspekter. Man ser en alltmer positiv inställning till kött framförallt vad gäller hållbarhet och människors hälsa.

Firade producenter

Under kvällen den första dagen korades Sveriges Nötköttsproducenter, Nedanbäcks Gårdsprodukter i Skåne och Ejmunds Gård på Gotland. Årets tema var företag som säljer det egna nötköttet direkt till konsument och vinnarna har jobbat hårt med att bygga sina varumärken, framför allt i sociala medier.

En rad olika aspekter på nötköttsproduktionens hållbarhet diskuterades

Under fredagen berättade lantbrukare, rådgivare och forskare om:

• ”alternativt generationsskifte”
• resultat från arbetet med Handlingsplan Nöt
• hur man kan ge en positiv bild av det svenska lantbruket i sociala medier
• biogas på gårdsnivå
• hur lantbruket kan påverka vildsvinens framfart

Per-Anders Andersson, Lantmännen, talade om vallen ur ett ekonomiskt hållbart perspektiv. När insatsvarornas kostnader drar iväg, är det viktigt att kunna plocka ut så mycket nytta som möjligt av vallen. Att gödsla ”som vanligt” för att få ut rätt skördemängd och näringsvärde, ger fortfarande lägst kostnad per kg torrsubstans. Vallen ska inte ligga för länge, det mest optimala är att bryta den vart tredje år.

Virpi Welling, veterinär vid Gård och Djurhälsan, diskuterade utmaningarna kring smittskydd i kalvköpande besättningar för att nå en nollvision när det gäller användning av antibiotika. En viktig aspekt är att undvika att blanda kalvar från olika gårdar. Det är också viktigt att ge kalvarna bästa möjliga start i livet med högkvalitativ råmjölk, vaccin mot lunginflammation och att se till att de uppnått rätt vikt vid flytt till den nya gården.

Nya tankar om bete i praktiken

Lantbrukaren Jens Fjelkner berättade om hur han jobbar för att bygga upp mikrolivet och mullhalten i jorden på ett ”regenerativt sätt” genom styrd och planerad betesproduktion. Köttdjuren går ute året om och under betessäsongen flyttas djuren i stort sett varje dag. En strävan enligt tankesättet om regenerativt jordbruk är att om gräset förvuxit på försommaren kan det trampas ner för att gynna marklivet. Senare på säsongen när gräsets tillväxt avtagit utformas fållorna annorlunda så djuren äter mer av det i stället. Systemet bygger också på att det finns många fållor så att det kan gå lång tid mellan varje avbetning, upp till 50 dagar för att ge betet återhämtning.

Vad väntar i nästa period av CAP?

Dan Sandberg, LRF, berättade om den nya gemensamma jordbrukspolitiken inom EU som införs 2023 och hur man tror den kommer utformas i Sverige. Inget är bestämt i dagsläget men ramverket är beslutat på EU-nivå. De största förändringarna väntas i pelare 1 där förgröningsstödet försvinner och ettåriga miljöersättningar införs. En grönare inriktning är EUs målsättning.

Till sist knöts säcken ihop av Stefan Ljungdal, Jordbruksaktuellt, Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare, och Per Frankelius, Linköpings universitet, som tillsammans funderade kring hur branschen kan framhålla det positiva som nötkreaturen bidrar med för klimatet och miljön. Några exempel på positiva effekter är biologisk mångfald, kolbindande vallar, bättre växtföljder, produktion av naturgödsel och biogas.

Text: Caroline Sandberg