Nya siffror på ekologisk hållbarhet i irländsk mjölkproduktion
I takt med att antalet mjölkkor ökat på Irland har också de totala utsläppen av klimatgaser ökat och likaså läckaget av kväve och fosfor till vattenmiljön. På Irland finns nu 1,4 nötkreatur per invånare, det kan jämföras med 0,13 i Sverige.
Som många känner till har antalet mjölkkor ökat på Irland sedan mjölkkvoterna togs bort och nu finns nya siffror på miljöpåverkan för både, klimat, övergödning och biologisk mångfald i det irländska lantbruket. Den genomsnittliga djurtätheten på mjölkgårdar är 2,1 djurenheter per hektar, alltså ganska hög djurtäthet. Växtnäringsbalanserna har utvecklats åt fel håll där det genomsnittliga kväveöverskottet på mjölkgårdar ökat från 170 till 184 kg per hektar för de båda perioderna 2012-2014 och 2017-2019. För fosfor är motsvarande siffror 9 och 13 kg fosfor per hektar. Med viss reservation för att svenska och irländska beräkningsmetoder inte är helt identiska är det genomsnittliga kväveöverskottet på gårdar i Greppa Näringen 130 kg per hektar och för fosfor är det cirka 3 kg.
Klimatavtryck
Tidigare fanns ett mål om att minska det irländska lantbrukets klimatgasutsläpp med 10-15 procent till år 2030. Redan det var ett utmanande mål med tanke på att korna blivit fler. Under 2021 ska emellertid en ny klimatlag för Irland antas där målet kommer vara att minska utsläppen med 51 procent till 2030 från hela Irland. Sektorsmål är ännu inte definierade men det kan antas att betingen blir större än i det tidigare lantbruksmålet. Klimatavtrycket per kg mjölk ECM har minskat från 1,23 CO2e för år 2014 till 1,14 för år 2019.
Så ska klimatpåverkan minska
På Irland har det tagits fram en lista över potentiella klimatåtgärder i lantbruket och hur mycket som de var och en kan bidra till att minska klimatpåverkan av lustgas respektive metan. En viktig åtgärd är avel på mjölkkor för minskad metanavgång. Även ökad täckdikning anses vara en viktig åtgärd. Man jämför även olika former av mineralgödselkväve, men typ av mineralgödsel och hur den används är svårt att översätta till svenska förhållanden.
Vad | Miljoner ton CO2e | |
1 | Förbättrade moderegenskaper nöt för köttproduktion ((CH4) | 0,03 |
2 | Genetiska förbättringar nötkreatur för köttproduktion (CH4) | 0,06 |
3 | Genetiska förbättringar på mjölkkor (CH4) | 0,43 |
4 | Förlängd betessäsong (CH4) | 0,07 |
5 | Förbättrat kväveutnyttjande (N2O) | 0,1 |
6 | Förbättrad djurhälsa (CH4) | 0,1 |
7 | Könsbestämd sperma (CH4) | 0,02 |
8 | Mera klöver i vallar (N2O) | 0,07 |
9 | Byte av sort av mineralgödsel (N2O) | 0,52 |
10 | Lägre halt råprotein i foder till grisar (N20) | 0,05 |
11 | Mera täckdikning av mineraljordar (N2O) | 0,2 |
12 | Flytgödseltillsats (CH4) | 0,03 |
13 | Tillsats av fettsyror till foderstat (CH4) | 0,03 |
14 | Bättre flytgödselspridning (N20) | 0,12 |
Summa: | 1,83 |
På Irland har det tagits fram en lista över potentiella klimatåtgärder i lantbruket och hur mycket som de var och en kan bidra till att minska klimatpåverkan av lustgas respektive metan. Foto: Pixabay
