Välkommen till webbinarium 16 november!
Kombidamm – ett sätt att kombinera biologi och produktion
WWF, LRF och Greppa Näringen välkomnar dig att ta del av när Tette Alström från Ekologigruppen och Martin Jönsson, inspektor Svenstorp-Björnstorp, berättar mer om hur man framgångsrikt kan anlägga en kombidamm på sin gård. Föredragen följs upp med frågor och diskussion, samtalsledare är Markus Hoffmann, LRF.
Under de senaste åren har det i delar av landet förekommit svår torka, vilket har påverkat den svenska livsmedelsförsörjningen. Därför har intresset för bevattning ökat och med det även konkurrensen om vatten. Som följd har fler bevattningsdammar börjat anläggas, stora projekt som kan kosta mycket att genomföra. Men med en genomtänkt projektering kan kostnaderna hållas nere. Dammen kan också fylla viktiga ekologiska funktioner som gynnar den biologiska mångfalden och bli till en viktig del i kampen mot övergödning – därav namnet kombidamm.
Nu går startskottet för en serie seminarier som ordnas inom projektet BSI- Baltic Stewardship Initiative, ett arbete som involverar LRF och lantbrukets- och livsmedelssektorns företag och leds av WWF. Syftet med projektet är att lyfta goda exempel från lantbrukare som på sina gårdar jobbar med innovativa lösningar som främjar ett Östersjövänligt och cirkulärt lantbruk. Seminarierna riktar sig främst till lantbrukare, men alla intresserade är välkomna. Det första seminariet handlar om kombidammar.
Välkomna!
Datum: tisdag 16 november
Tid: kl 13.00-14.30
Fakta – kombidammar
Begreppet kombidamm kommer av viljan att förena olika funktioner och nyttor hos en damm. I teorin kan de olika nyttorna vara: vatten för bevattning, näringsretention, biologisk mångfald, skönhetsupplevelse och vattenbuffringsförmåga. Med fem nyttor finns teoretiskt många kombinationsmöjligheter. I praktiken går det inte att få allt samtidigt och det handlar om att hitta kompromisser. En bevattningsdamm kan utformas varierat så att den får mer eller mindre funktioner för biologisk mångfald. Ett annat exempel är att ju mer näringsrikt vatten den fylls med, helst ur dräneringsrö, desto mer näringsretention kan ske.
Det handlar också om volymer av de olika nyttorna. Det kan vara både hög och låg retention av näringsämnen i en damm eller våtmark och det kan vara mer eller mindre biologisk mångfald i exempelvis bemärkelsen fåglar eller amfibier som grodor. Det är sällan det inte finns något alls av de fem nyttorna. Ett exempel kan dock vara om en damm är full så gör den ingen nytta som flödesdämpare vid mycket nederbörd eftersom den redan var fylld just när den nyttan behövdes.
Begreppet kombidamm kommer av viljan att förena olika funktioner och nyttor hos en damm. Foto: Alex Regnér
