Nedbrukning av skörderester ökade lustgasavgången men minskade kväveutlakningen
90 vetenskapliga studier med 345 fältförsök visade att nedbrukning av skörderester ökade avgången av lustgas från marken men minskade utlakningen av nitrat jämfört med om skörderester inte brukades ner.
Många åtgärder i marken som exempelvis jordbearbetning och nedbrukning av skörderester utlöser en explosion av biologiska och kemiska processer som kan påverka både avkastning, läckage av olika gaser och läckage till vatten. En grupp tyska och kinesiska forskare har i samverkan försökt sammanfatta kunskapsläget för hur nedbrukning av skörderester och särskilt hur det påverkar avgången av lustgas och läckage av nitratkväve. De har inte gjort egna mätningar utan har sammanställt 90 vetenskapliga studier av andra forskare – en så kallad metaanalys.
Mindre utlakning men mer lustgas
I medeltal av de många studierna minskade kväveutlakningen med 14 procent jämfört med ingen nedbrukning. Det förklaras dels med att sker en tillfällig immobilisering av utlakningsbart kväve i jorden, dels genom att infiltration av vatten genom marken var 13-14 procent lägre där skörderester brukades ner. På sandjordar, där utlakningen ofta är högst, ledde dock nedbrukning inte till statistiskt säkerställd lägre utlakning.
Lustgasavgången ökade med cirka 30 procent där skörderester brukades ned.
Bearbetningsdjup och kol/kväve-kvot
Nedbrukning i det översta skiktet på 10 centimeter bidrog till mer lustgasavgång än djupare nedbrukning. I själva verket gav nedbrukning djupare än 10 centimeter ingen statistiskt säkerställd ökning alls av lustgasavgången. För kväveutlakningen sågs ingen skillnad beroende på hur djupt skörderesterna tillfördes i marken.
Som väntat påverkade skörderestens innehåll av kol i förhållande till innehåll av kväve. Forskarna delade upp de förekommande skörderesterna i hög och låg kol/kväve-kvot och såg att skörderester med mycket kol i förhållande till kväve som sockerrör och rishalm minskade lustgasavgången. Vetehalm och skörderester från majs ökade däremot lustgasavgången.
Skörderester finns i olika omfattning efter alla grödor och de förs antingen bort eller tillförs marken. Den här studien visar målkonflikter mellan klimatpåverkan och minskad övergödning men forskarna är tydliga med den positiva effekt på markens bördighet som tillförsel av skörderester har, som exempelvis kolinlagring. I teorin går det skapa en matris med den praktiska odlingens tusentals situationer med olika jordarter, pH-värden, olika skörderester, bearbetningsdjup med mera där det går att hitta ideala sätt att bruka ner skörderester för både minskad utlakning och låg gasavgång. Men en sådan matris är mest av akademiskt intresse, eftersom det i praktiken ofta är vädret som avgör vad som är möjligt.
Text: Markus Hoffmann
Foto: Stina Olofsson
