Nya funktioner i CropSAT

Greppa Näringen har sedan ett antal år bidragit till arbetet med att ta fram satellitbaserade vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Två nya funktioner som hjälper till med kvävefördelning samt visar kväveupptaget i höstvete är under utveckling och finns nu som så kallade betaversioner.

Utnyttja verktygen för variationer i fältet

Det är ofta lämpligt att dela upp gödselgivan på två, tre eller fyra gödslingstillfällen. På så sätt kan grödans utveckling följas och kväve tillföras anpassat till hur mycket kväve plantorna redan tagit upp och till en allt säkrare prognos för den kommande skörden. Det finns vinster både för skörd, proteinkvalitet och för miljön med att använda hjälpmedel som kvävesensorer eller vegetationsindexkartor, när man ska komplettera med kväve och samtidigt ta hänsyn till fältets variationer.

I den webbaserade tjänsten CropSAT kan man studera variationen i biomassa och grödans grönhet inom sina fält med satellitbilder. Tjänsten är kostnadsfri och genom en sökfunktion kan lantbrukaren markera odlingsblock, dela fälten med hjälp av en delningslinje och ta fram en vegetationskarta. Kartbilderna kan sparas på webben. Det går även att skapa en tilldelningsfil för gödsling med vars hjälp man styr gödselspridarens utmatning. Tidigare har användaren själv varit tvungen att bestämma hur man ska tolka satellitbilden över fältet och vilken gödselgiva som olika nyanser i vegetationskartans skala ska motsvara.

Nu finns det två nya tilläggsfunktioner i CropSAT som alla som vill kan testa. De nya funktionerna är tänkta att underlätta när lantbrukaren skapar tilldelningsfilen för gödsling.

Den ena funktionen är automatisk kvävefördelning med Target-N

Funktionen som kallas Target-N är under utveckling i CropSAT. Den fördelar automatiskt kvävegivan över fältet med hjälp av satellitdata när lantbrukaren anger en medelkvävegiva för fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvetes flaggbladstadie, DC37. Det är viktigt att välja en satellitbild så nära flaggbladstadiet som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två år i fältförsök. I utvecklingen av modellen har en drönarburen kamera använts i försöken och kopplats samman med nio våglängdsband. Det är samma band som finns i bilderna från satelliten Sentinel-2. Arbetet inom projektet Target-N utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Hushållningssällskapet Västra, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis av Västra Götalandsregionen.

Den andra funktionen avläser kväveupptaget i höstvete i CropSAT

Funktionen visar kväveupptaget i höstvetet under från plantornas bestockning till axgång, DC31-45. Detta är alltså en funktion för att ge ett beslutsunderlag för att bestämma vilken medelgiva som kan vara lämplig vid kompletteringsgödslingen och den varierade spridningen. Den bygger på en beräkningsmodell som tagits fram för åren 2016-2018. Värdena visar beräknat kväveupptag i kg kväve per hektar och när modellen jämfördes mot oberoende mätningar var det statistiska medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden. Det kan påverka det beräknade kväveupptaget och därför är det lämpligt att läsa av värdena från några olika bilder vid olika datum för att upptäcka om orimliga värden förekommer. Modellen har utvecklats inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.

Läs mer om de båda betafunktionerna i CropSAT på www.slu.se/LADS Länk till annan webbplats.

Följ Greppa Näringens mätningar av kväveupptag i nollrutor i Greppa Näringens Säsongsnytt för olika delar här Länk till annan webbplats.

CropSAT kan du nå via Greppa Näringens webbplats www.greppa.nu  Länk till annan webbplats.eller www.cropsat.com/se Länk till annan webbplats..

CropSAT är ett verktyg för att med satellitbilder visa variationen i biomassa och kväveinnehåll inom dina fält. CropSAT drivs av Dataväxt. Målet är att molnfria bilder ska finnas tillgängliga året om i hela landet. Du kan se utvecklingen i din gröda och lätt göra behovskartor med satellitkartans vegetationsindex som grund. Sverige är en av de stater som delfinansierar europeiska rymd­styrelsens, ESA, arbete med satelliter som Sentinel-2.

Text: Emma Hjelm