Nya rön om agroforestry på internationell konferens

De senaste rönen om agroforestry presenterades i veckan när forskare från hela världen samlades digitalt för att delta i konferensen EURAF2020.

Agroforestry, som innebär att jordbruk (växtodling eller djurhållning) samsas med odling av träd och buskar på samma mark, lyfts allt oftare fram som ett viktigt verktyg för att kombinera miljöåtgärder och produktion. Några miljöfördelar som lyfts är att systemen kan motverka mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären, minska avrinningen av växtnäring och växtskyddsmedel och gynna den biologiska mångfalden.

Bilden som förmedlades på konferensen EURAF2020 var att intresset för agroforestry ökar internationellt, även på nordligare breddgrader. Däremot var många talare eniga om att det fortfarande finns många hinder, till exempel regler som försvårar och att det behövs mer forskning och insatser för att förmedla kunskap om agroforestry.

Betesmark med träd lagrar kol

Från de nordiska länderna och norra Europa gavs flera exempel på agroforestry-system som kan ge vinster för både miljö och produktion. Silvopastorala system, det vill säga system där buskar och träd integreras med betesmark, lyfts fram som hållbara system med potential att motverka utsläpp av växthusgaser både genom kolinlagring och minskade utsläpp från produktion och transport av foder. I en finsk studie av fyra olika produktionssystem för nötboskap (skogsbete (Metsälaidun), betesmark med träd (Hakamaa), vanligt bete och inomhussystem). System med skogsbete har använts traditionellt i Finland men minskat under de senaste årtiondena och marken har antingen övergivits eller omvandlats till åkermark. Enligt forskarna kunde kolinlagringen från träden kompensera för en stor del av utsläppen av växthusgaser från produktionen. Enligt resultaten blev kolavtrycket för de olika systemen 2,19 kilo koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt för skogsbete och 6,04 kilo koldioxidekvivalenter för betesmark med träd jämfört med 9,00 kilo och 10,60 kilo för det konventionella betet och inomhussystemet. Studien genomfördes av forskare från universiteten i Padova och Milano i Italien samt European Forest Institute i Finland.

Även i Norge väcks nu intresset för agroforestry-system från lantbrukare, politiker och forskare. En studie vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO) undersöker olika former av agroforestry i Nordnorge, både traditionella och mer nyskapande metoder. Även här liknas agroforestry vid hur utmarkerna skötts traditionellt sedan lång tid tillbaka, metoder som gradvist försvunnit de senaste decennierna. I studien är målet att definiera konceptet agroforestry i nordlig kontext och bygga kunskap kring markanvändning i Nordnorge för alla intressegruppers bästa, som renskötare, jordbrukare, skogsbrukare och allmänhet.

Skyddar vatten och producerar bioenergi

Flera tyska projekt lyfter agroforestry för att både skapa miljövärden och producera biomassa. Ett initiativ från Tyskland är det så kallade Munter-projektet Länk till annan webbplats. via forskningsinstitutet Ifas vid Högskolan i Trier. I projektet planteras poppel och al för energiproduktion längs vattendrag, vilket även ger miljöfördelar som att minska avrinning av växtnäring och växtskyddsmedel och öka den biologiska mångfalden. Ett annat projekt genomförs av VRD stiftelsen Länk till annan webbplats. för förnybar energi med finansiering från Veolia Foundation. Genom projektet får intresserade lantbrukare rådgivning om agroforestry och stöd för inköp av plantor. Intresset uppges vara stort och ökande. Projektet arbetar även gentemot beslutsfattare för att skapa regelsystem och förutsättningar som gör att lantbrukare vill investera i träd.

Konferensen EURAF2020 - Agroforestry for the transition towards sustainability and bioeconomy gick av stapeln via nätet den 17-19 maj med arrangörer från Italien. Nästa år hoppas arrangörerna att läget kring pandemin ska göra det möjligt att hålla ännu en konferens, denna gång på plats i Nuoro på Sardinien.

På webbplatsen EURAF2020 Länk till annan webbplats. kan du ladda ned en bok med sammanfattningar och ta del av material från konferensen.

Text: Teresia Borgman