Visste du att kvävefixering är en betydande kväveleverantör
Visste du att omkring en åttondel av det kvävet som förs in till gården kommer från kvävefixering på Greppa Näringens konventionella gårdar med växtodling, mjölk- eller nötköttsproduktion? På de ekologiska gårdarna är motsvarande siffror 40-60 procent.
Inom Greppa Näringen har vi gjort sammanställningar av växtnäringsbalanser på gårdsnivå från 8 500 gårdar med olika driftsinriktning. När vi tittar närmre på hur stor andel av infört kväve som kvävefixeringen står för varierar det naturligtvis mellan gårdar och produktionsinriktning.
Kvävetillförsel till mark och gröda med baljväxternas biologiska kvävefixering är en av många ekosystemtjänster som finns inom lantbruket. Odlas baljväxter med rekommenderat avstånd i växtföljden så minimeras risken för växtföljdssjukdomar och att skadeinsekter överförs mellan grödor. Utöver att baljväxterna binder kväve och minskar behovet av kemiska växtskyddsmedel, bidrar de med diversitet i växtföljden och andra ekosystemtjänster som kolinlagring eller pollinering. Precis som för allt kväve i våra odlingssystem riskerar biologiskt fixerat kväve att ge kväveförluster av olika slag. Här gäller det att anpassa odlingen och exempelvis bruka ner en baljväxtrik gröngödslingsgröda på våren istället för under hösten.
I medeltal för olika produktionssystem ser vi att för växtodlings-, mjölk- , nötköttsgårdar ligger kvävefixeringens andel av infört kväve på 12-14 procent på konventionella gårdar. På ekologiska gårdar består 40-60 procent av kväveinförseln av biologiskt fixerat kväve för växtodlings-, mjölk-, och nötköttsgårdar.
I figuren kan du se exempel på kväveflöden hos konventionella och ekologiska växtodlingsgårdar i vår sammanställning. För konventionella gårdar är biologiska kvävefixeringens tillskott till gårdens kväveinförsel i medeltal 5 kg kväve per hektar (N/ha) på växtodlingsgårdar, 17 kg N/ha på nötköttsgårdar och 25 kg N/ha på mjölkgårdar. På de ekologiska gårdarna innebär det mängder på i medeltal 29, 51 respektive 43 kg N/ha.
Kvävebalans, samt fördelning av kväveinflödet på olika poster för växtodlingsgårdar. Cirkeldiagrammens storlek är proportionell mot det totala flödet inom respektive diagram. Underlag till figuren finns i Bilaga 3 i rapporten Växtnäringsflöden på gårdar inom Greppa Näringen
Fakta:
Gårdsvisa växtnäringsbalanser ger ett mått på hela gårdens in- och utförsel av näringsämnen och presenteras som överskott eller underskott per hektar. För införsel av växtnäring räknas all växtnäring som köps in i form av foder, levande djur, organisk gödsel och mineralgödsel, med. Även poster som kvävenedfall och baljväxternas kvävefixering bidrar till inflödet av kväve till gården.
I medeltal för olika produktionssystem på konventionella gårdar ser vi att för växtodlings-, mjölk- , nötköttsgårdar ligger kvävefixeringens andel av infört kväve på 12-14 procent. Foto: Emma Hjelm
