Markens egenskaper drivande bakom näringsförluster

Ungefär 25 procent av den svenska odlingsmarken kan vara särskilt känslig för förluster av fosfor och kväve, enligt en studie som kartlagt berggrunden i olika områden. Det framgår av en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science of The Total Environment.

Tidigare studier har ofta kopplat näringsbelastningen till mängden näringsämnen och mer sällan till egenskaperna hos jordbruksmarken. I en ny studie finansierad av forskningsrådet Formas konstaterar forskare att markanvändning, markegenskaper och geologi är drivande faktorer bakom näringsförluster.

I studien drar forskarna slutsatsen att näringsförluster från avrinningsområden med så kallade källvattendrag kan skapa problem med övergödning nedströms. Med källvattendrag menas de små vattendrag uppströms som ligger nära vattendragets källa. Forskarna studerade avrinningsområden i den södra halvan av Sverige.

Skog och våtmarker minskade förlusterna

Hur stor andel jordbruksmark som finns i ett område är en drivande faktor som ökar näringsförlusterna i de studerade avrinningsområdena, medan skog och våtmarker är faktorer som minskar förlusterna, enligt studien.

En annan faktor som spelar in är geologin i ett område. De geologiska egenskaperna påverkar markegenskaperna, till exempel lerhalt och innehåll av aluminium, vilka i sin tur avgör hur mycket fosfor som binds in. Geologin avgör därför också hur stora näringsförlusterna blir.

25 procent av odlingsmarken var känslig

Genom att använda markegenskaper som en länk mellan geologi och vattenkvalitet i ett område kunde forskarna identifiera områden som är särskilt känsliga för näringsförluster Länk till annan webbplats..

Forskarna delade in områdena i tre geologiska grupper, baserat på vilken berggrund som fanns i området. De fann att ungefär 25 procent av den svenska odlingsmarken hamnar i kategorin som potentiellt känslig för att orsaka näringsförluster.

Känsliga områden hittades där det fanns sedimentära bergarter. Sedimentära bergarter är till exempel kalksten, sandsten och skiffer. De här områdena hade högre koncentrationer av lösta näringsämnen även när andelen jordbruksmark var liten.

Resultaten tyder på att det finns ett behov att öka medvetenheten om de här känsliga områdena och den ökade risken för höga näringsförluster från jordbruksmark som är belägen där, menar forskarna. Dessutom är det viktigt att öka kunskapen om förhållandet mellan egenskaper i avrinningsområdet och näringsförluster för att kunna sätta upp rimliga miljömål som går att uppnå.

Text: Teresia Borgman

Källa: Land use, geology and soil properties control nutrient concentrations in headwater streams av Faruk Djodjic, Magdalena Bieroza och Lars Bergström, Science of The Total Environment, publicerad online den 4 februari 2021. Länk till annan webbplats.