Recept för lyckat skydd av dricksvatten
Ett bra skydd för dricksvattnet byggs genom att skapa en acceptans i ett vattentäktsområde och att tidigt prata om utmaningar och lösningar med alla inblandade. Det skriver 24 forskare från sju länder i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment.
I många dricksvattentäkter i Europa finns problem med nitratkväve och rester av växtskyddsmedel. I ett EU-projekt undersökte forskare hur arbetet kan förbättras. I sju länder byggdes så kallade Action labs upp i dricksvattenskyddsområden. Täkterna är grundvattentäkter och de valdes ut för att det finns problem med höga halter av nitratkväve och rester av växtskyddsmedel eller i vissa fall båda problemen samtidigt. Täktområdena varierade i storlek från cirka 1 000 till 21 000 hektar. Forskningsmetodiken fick anpassas till förutsättningarna i var och en av de sju områden men byggde på fyra delar:
- Personliga möten, möten och studieresor för lantbrukare, kommuner, rådgivare, vattenexperter, företag som säljer växtskyddsmedel, sprutförare, länsstyrelser mfl
- Enkät till experter och lantbrukare
- Deltagande monitoring. Det betyder att lantbrukare och deras organisationer fick delta i att utforma vattenprovtagning.
- Rådgivning, utbildning och demogårdar för ökad kunskap.
Ibland bristande medvetenhet
Den första enkäten visade en ganska låg medvetenhet i vissa av täktområdena om risken för påverkan på dricksvattnet. Det framkom särskilt i det spanska och italienska området där medvetenhet om rester av växtskyddsmedel var låg hos lantbrukarna. I det belgiska området var sprutföraren mer medveten än beställaren av bekämpningen, alltså lantbrukaren. Trots det var det mellan 22 och 88 procent av de tillfrågade lantbrukarna per område som redan gjorde cirka en fjärdedel av utvalda viktiga skyddsåtgärder. Det betyder exempelvis att i det danska området gjordes tre av elva frivilliga åtgärder av två av tio lantbrukare. Och i det polska området gjordes 6 av 26 åtgärder av 63 av 72 lantbrukare.
20 hinder för bra skydd
Forskarna identifierade ett tjugotal hinder för ett effektivt dricksvattenskydd. De hinder som upplevdes som störst var att det är för många inblandade i vattenskyddet på lokal, regional och nationell nivå vilket skapar otydlighet. För lite samarbete och för lite kommunikation och utbyte av kunskap beskrevs som det näst största hindret.
Åtta förslag
Med grund i vad de lärt sig av dialogerna och enkäterna om hinder och möjligheter mynnar deras forskningsprojekt ut i åtta rekommendationer för ett bättre vattenskydd.
- EU behöver revidera sina policies för att bättre förena olika samhällsmål med varandra.
- Koppla ihop målen med CAP 2021 med mål om förbättrad vattenkvalitet och ge medlemsländerna större flexibilitet.
- Involvera alla intressenter i vattenskyddet mer än tidigare.
- Var mer generös med information, berätta exempelvis för lantbrukare om resultat av vattenanalyser.
- Använd ett mer deltagardrivet arbetssätt.
- Berätta på ett mer kompetent sätt än hittills hur odling påverkar vattenkvalitet, det skulle öka medvetenheten.
- Synliggör lantbrukarnas bidrag till renare vatten.
- Synliggör åtgärdskostnader och nyttor.
Text: Markus Hoffman
I många dricksvattentäkter i Europa finns problem med nitratkväve och rester av växtskyddsmedel. I ett EU-projekt undersökte forskare hur arbetet kan förbättras. Foto: Pixabay