Tidig sådd av vårraps gav högre skörd och lönsamhet

Tidig sådd av vårraps gav genomgående ökad skörd och vinst, medan betning av utsäde med neonikotinoider var ekonomiskt motiverat under ett av de tre undersökta åren. Det framgår av en artikel i den vetenskapliga tidskriften Crop Protection.

Sedan insektsmedel med neonikotinoider förbjöds inom EU för betning av utsäde, får lantbrukare istället använda andra insektsmedel eller alternativa metoder mot angrepp från jordloppor i vårraps. Tidigare sådd och ökad utsädesmängd är några alternativa metoder. Men det är oklart vad förbudet inneburit för produktionen och vilken effekt de alternativa metoderna har på angrepp från skadegörare, skador på grödan, skörd och lönsamhet.

Undersökte alternativa metoder i hårt drabbade områden

För att undersöka det här gjorde en grupp forskare från Sveriges lantbruksuniversitet fältstudier kring Uppsala, Stockholm och Västerås, de områden i Sverige som brukar drabbas svårast av angrepp från jordloppor i vårraps. Försöken pågick mellan 2014 och 2016. I studien jämfördes utsäde betat med neonikotinoider med obehandlat utsäde. Rapsen såddes med normal eller dubbel utsädesmängd och vid olika tidpunkter.

Dyrt med dubbla utsädesmängden

Forskarna kunde se att metoderna betning av utsäde med neonikotinoider, ökad utsädesmängd och tidigare datum för sådd samtliga minskade skadorna på grödan. Trycket från jordlopporna varierade mycket mellan de undersökta åren och var högst 2014 och lägst 2016.

Betning av utsäde minskade skördeförlusterna med 521 kilo per hektar och den ekonomiska förlusten med 1440 kronor per hektar under det första året, medan metoden däremot inte hade någon effekt på skörd och lönsamhet de två följande åren.

Fördubblad utsädesmängd minskade skadorna, men ökade inte skörden. Det var en kostsam åtgärd som inte är ekonomisk för lantbrukaren om inte utsädespriserna minskar, menar forskarna.

Tidigare datum för sådd var genomgående kopplat till högre skörd och ekonomiskt resultat. Om grödan sås för tidigt finns risk att frost skadar grödan. Forskarna föreslår därför att lantbrukaren rör sig mot att så tidigt istället för sent och att ett viktigt nästa steg är att identifiera det fönster när sådd är lämplig.

Förebyggande behandling kan ifrågasättas

Artikelförfattarna menar att resultaten innebär att förebyggande behandling av utsäde kan ifrågasättas, eftersom den metoden endast gav lägre skördeförluster än obehandlat, och var ekonomiskt försvarbar, under ett av de tre åren. Istället ser de att tidig sådd och en något ökad utsädesmängd framträder som lovande alternativa metoder som tillsammans med reducerad jordbearbetning kan minska skador från jordloppor.

Det behövs mer kunskap om jordloppor

Forskarna poängterar att utfallet av olika odlingsmetoder beror på trycket från jordlopporna som varierar mellan åren, och att kunskaperna om jordloppornas populationsdynamik idag är begränsad. Det behövs därför prognosverktyg som är baserade på en förbättrad förståelse av jordloppornas populationsdynamik, menar forskarna. Långtidsövervakning av jordloppor föreslås som ett första steg. Sådana prognosverktyg skulle kunna vara ett stöd i lantbrukarnas beslut så att onödig användning av insektsmedel kan undvikas, enligt artikeln.