Fodereffektiviteten hos mjölkkor har många bottnar

Variationen i fodereffektivitet mellan kor är stor även inom en besättning trots att korna omfattas av samma skötsel, utfodring och avelsstrategi. I en studie har variationen mellan kor beräknats för flera faktorer som påverkar fodereffektiviteten.

Rapporten, som gjorts av Abdulai Guinguina och Pekka Huhtanen vid SLU, utgår från 31 utländska studier uppdelade på 3 försöksstationer, där det var möjligt att mäta kornas energimetabolism i respirationskammare. Frågor som skulle besvaras i studierna var vilka faktorer som bidrar till ökad fodereffektivitet och hur olika faktorer samspelar vid fodrets omsättning i kon.

Effektiviteten i energiomvandlingen - från bruttoenergi till nettoenergi

Variationen i fodereffektiviteten mellan kor är kopplad till skillnader i djurens energimetabolism.

Bruttoenergi är det som kan mätas när ett foderprov förbränns. I kon går fodret igenom flera faser; först avgår energi i träck och ger ett värde på smältbar energi. Sedan avgår energi med urin, våm- och tarmgaser då kallar vi det omsättbar energi. När värmeenergin räknas bort har vi till slut begreppet nettoenergi som består av energi vid svält, energi i mjölk och kroppstillväxt. Alla dessa led är mer eller mindre effektiva hos olika kor, det gäller ha hittat sätt att mäta effektiviteten

Den som bäst omvandlar omsättbar energi till mjölk vinner.

Korna med högst fodereffektivitet producerade 6 kg mer ECM per dag än de som rankades med lägst fodereffektivitet vid samma foderintag. Det var inte mobilisering av energi från kroppen eller inlagring av kroppsfett som orsakade skillnaderna, utan kor med högre fodereffektivitet:

• hade högre värde för smältbarhet energi
• hade ett högre utnyttjande av den omsättbara energin för mjölkproduktion
• producerade mindre metan och värme

Förbättrad fodersmältbarhet, minskad metanproduktionen och förlust av urinenergi bidrog till ökat intag av omsättbar energi. Vid samma foderintag var bidraget; 84 för smältbar energi, 12 för metanproduktion, respektive 4 procent för urinenergi.

Två tredjedelar av förbättrad fodereffektivitet berodde på bättre utnyttjande av omsättbar energi

Fodereffektiviteten har ökat med ökad mjölkproduktion på mjölkgårdarna, då en större del av fodrets energi används till mjölkproduktion istället för underhållsbehov. Men ökningen av fodereffektiviteten genom ökad produktivitet är marginell. Det är istället kornas förmåga att effektivt utnyttja varje kg foder som är viktigt. I denna studie framkom att 65 procent av den förbättrade fodereffektiviteten hos de mer fodereffektiva korna kom från ett bättre utnyttjande av den omsättbara energin.

Förbättrad fodereffektivitet förbättrar både miljö och ekonomi

Genom att förbättra fodereffektiviteten, mätt som kg ECM / kg foderintag, minskas mängden metanutsläpp per kg ECM.

Att avla för låga metanutsläpp per kg konsumerat foder kan ge bakslag då det visar sig att låga metanutsläpp samtidigt kan innebära att fodersmältbarheten blir lägre.

”Nästa steg i projektet är att finna metoder för att rangordna korna med hänsyn till fodereffektivitet utan att behöva mäta deras aktuella foderintag” säger Abdulai.