Greppa Näringen utbildar många nya klimatrådgivare

I år är det ett stort intresse för Greppa Näringens Klimatkollen både från lantbrukare, livsmedelsbranschen och rådgivare. Höstens tidigarelagda grundkurs för rådgivare ”Jordbruket och klimatet” lockade 40 deltagare och till dagens modulkurs ”Klimatkollen” var det också över 40 personer anmälda.

- Jätteroligt att få utbilda så många nya klimatrådgivare, de är efterfrågade! Jag tror att det höga deltagarantalet beror på att det finns ett stort intresse i samhället för klimatfrågan och att många har insett hur viktig livsmedelsproduktionen är för oss alla. Dessutom har vi utvecklat vårt beräkningsverktyg VERA så att vi nu kan räkna per kg produkt och det tror jag har väckt nyfikenhet, säger Lis Eriksson, ansvarig för klimat- och husdjursfrågor på Greppa Näringen.

Kursen ger deltagarna kunskap och verktyg så att de i rådgivningen kan hjälpa lantbrukarna med förslag på klimatsmarta åtgärder och väcka intresse för klimatfrågorna.

För att bli en godkänd rådgivare för Greppa Näringen är introduktionskursen obligatorisk och vill man blir rådgivare för Klimatkollen krävs ytterligare två utbildningsdagar. Rådgivaren måste även lämna in en godkänd rådgivning innan diplomet kan hämtas ut.

- Vi har höga krav på rådgivarna för att vi tycker att det är viktigt att man som lantbrukare i Greppa Näringen ska kunna lita på att man får hjälp att förstå och tolka sin gårds klimatavtryck av en rådgivare som har stor kunskap om klimatfrågan, säger Lis.

Greppa Näringens Klimatkollen

Klimatkollen finns för djurgårdar Länk till annan webbplats. och för växtodlingsgårdar Länk till annan webbplats.. Målet med rådgivningen är att ge lantbrukaren en första koll på läget.

Klimatnytta går ofta hand i hand med hög resurseffektivitet och därmed företagets lönsamhet. Genom att göra Klimatkollen får lantbrukaren en bättre koll på företagets förluster av växthusgaser i olika delar av produktionen. Rådgivaren gör en beräkning av växthusgasutsläpp på gården med hjälp av uppgifter om vad som förs in till gården och vad gården producerar.

Oftast finns det möjlighet att minska utsläppen till exempel genom att välja foder, gödsel och energi med lägre klimatavtryck och genom att öka resurseffektiviteten. Viktiga frågor att jobba vidare med ur klimatsynpunkt är ofta kvävehushållning, utfodring, foderproduktion, förbättrad markstruktur och energieffektivisering.