Investeringsstöd nytta för miljö och klimat

Landsbygdsprogrammets investeringsstöd har bidragit till ökad energieffektivisering, produktion av förnybar energi och minskade utsläpp av ammoniak. Det framgår av en utvärdering från Jordbruksverket. Men när det gäller investeringar i gödselhantering var det svårt att beräkna klimatnyttan, enligt rapporten.

Landsbygdsprogrammets investeringsstöd har bidragit till ökad energieffektivisering, produktion av förnybar energi och minskade utsläpp av ammoniak. Det framgår av en utvärdering från Jordbruksverket. Men när det gäller investeringar i gödselhantering var det svårt att beräkna klimatnyttan, enligt rapporten.

I en ny rapport från Jordbruksverket utvärderas om landsbygdsprogrammets investeringsstöd för energi och klimat gett miljö- och klimatnytta i form av energieffektivisering, ökad produktion av förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

Minskade utsläpp av ammoniak

Rapportförfattarna drar slutsatsen att investeringsstöden bidrar till ökad energieffektivisering och produktion av förnybar energi. Utsläppen av ammoniak minskade likaså tack vare investeringar i gödselhanteringen, men det var däremot svårt att beräkna minskningen av växthusgaser från dessa.

Intresset för flera av stöden är lågt och de utnyttjas inte fullt ut, konstaterar rapportförfattarna. Orsaken är oklar, men den huvudsakliga anledningen tros vara brister i marknaden för produktion av förnybar energi. Andra möjliga förklaringar kan vara att stödet är okänt bland lantbrukare, att lantbrukarna anser att stödnivåerna är för låga, att handläggningstiden i vissa fall varit lång och fördelningen av pengar mellan länen, där vissa län gjort slut på pengarna medan andra har mycket kvar.

Nyttjas inte i så stor utsträckning

En slutsats i rapporten är att investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak i vissa fall ökat utsläppen. Detta eftersom investeringarna lett till en ökad produktion. Men utslaget per enhet produkt innebär investeringen att utsläppen av ammoniak och växthusgaser minskat med 90 respektive 350 ton.

Investeringsstödet till biogas minskar utsläppen av växthusgaser, men utnyttjas inte i så stor utsträckning så därför blir klimatnyttan begränsad.

Investeringsstöden för ökad konkurrenskraft har också lett till energieffektivisering som sekundär effekt, till exempel genom investeringar i nya djurstall som medfört en energieffektivisering om drygt 21 procent i genomsnitt.

Fortsatt utveckling av stöden

Rapportförfattarna anser att flera av stöden är effektiva, bland annat stödet till förnybar energi. De rekommenderar att stöden behöver utvecklas för att gynna de stöd som ger störst nytta i form av minskade utsläpp. De ser också gärna studier för att utreda varför intresset och utnyttjandet av stöden är så lågt.

I rapporten ingår investeringsstöd inom områdena energieffektivisering, produktion av förnybar energi, minskning av utsläpp av växthusgaser och ammoniak samt för ökad konkurrenskraft. Utvärderingen baseras i huvudsak på beräkningar utifrån data och uppskattningar som de sökande själva lämnat i ansökan när det gäller energiförbrukning och produktion före och efter investeringen. Rapportförfattarna har även samlat in ytterligare information om elförbrukning och jordbruksproduktion. De betonar att det finns en lång rad osäkerheter som gör att det är svårt att exakt uppskatta effekten av investeringarna.