Havre i foderstaten till mjölkkor ger minskade utsläpp av metan
Hundra procent havre i kraftfodret minskade metanproduktionen med 4,8 procent uttryckt i relation till mängden energikorrigerad mjölk, ECM. Det visar en studie från Röbäcksdalens försöksgård, SLU i Umeå.
Syftet var att undersöka hur en gradvis ersättning av korn med havre påverkar metanutsläppen från våmmen, samt kornas avkastning. Denna studie ingår i projektet ”Havre för en bättre miljö och mer hållbar mjölkproduktion”.
Mer hållbar produktion med havre?
Havre var tidigare vanligare än korn i mjölkornas foderstat men nu är korn betydligt vanligare. Korn har i foderplaneringsprogrammen ett högre angivet energivärde, vilket kan förklara varför det väljs framför havre i foderoptimeringen där kostnaderna skall optimeras. Det har dock visat sig i flera studier att havre fungerar väl så bra som korn. Odlingsmässigt kräver de ungefär samma resurser. Havre är dessutom mer tolerant för sura jordar och mindre utsatt för svampangrepp.
Havre gav inte mindre mjölk
Försöksleden var:
- 100 procent korn
- 100 procent havre
- 67 procent korn, 33 procent havre
- 67 procent havre, 33 procent korn.
Foderstatens smältbarhet sjönk linjärt med ökad andel havre, troligen som en följd av ett ökat innehåll av osmältbara fibrer. Men trots sämre smältbarhet minskade inte mjölkavkastningen varken som kg mjölk eller kg ECM. Korna behöll sin vikt, vilket visade att de inte behövde mobilisera kroppsfett för att bibehålla mjölkavkastningen. Energiförlusterna med träcken ökade linjärt med mer havre, vilket ledde till ett lägre intag av smältbar energi för foderstaten med havre, men samtidigt minskade energiförlusten i form av metan.
Havrens sammansättning kan bidra till lägre metanproduktion
Tidigare försök har visat att när foderstatens smältbarhet minskar så minskar även metanproduktionen. Lägre smältbarhet är inget som eftersträvas men i denna studie minskade inte produktionen trots den något lägre smältbarheten i foderstaten när havre ersatte korn.
En annan förklaring till den lägre metanproduktionen kan vara att havre har en högre fetthalt jämfört med korn. En högre andel fett i foderstaten minskar metanproduktionen i våmmen. Detta talar för att det skulle vara intressant att i framtiden välja havresorter med högre fetthalt, dock utan lägre smältbarhet. Samtidigt är det viktigt att begränsa fetthalten till under 5 procent av totalfoderstaten då en högre fetthalt kan leda till försämrad fibernedbrytning.
Ämnen som hämmar metanproduktionen
En annan teori som framförs är att det kan finnas specifika ämnen i havre som hämmar metanproduktionen i våmmen. Exempel på sådana ämnen är avenantramider och olika fenoliska föreningar. Avenantramider förekommer inte i korn och sammansättningen av fenoliska föreningar skiljer sig åt mellan havre och korn. Ett av målen i projektet är att fastställa den relativa betydelsen av dessa olika mekanismer för havrens metanhämmande verkan.
Foto: Janne Andersson