Så kan små och oregelbundna fält brukas
Små och oregelbundna fält ger miljönyttor som biologisk mångfald och inlagring av kol – men är dyra att bruka. Det framgår av en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet som studerat lönsamheten i att bruka så kallade marginalmarker.
Med marginalmarker menas ofta marker som är ”sämre” än genomsnittet och där intäkterna har svårt att balansera kostnaderna. Begreppet är relativt i tid eftersom de ekonomiska förutsättningarna kan förändras. På dessa marker har fleråriga grödor oftare högre lönsamhet än ettåriga grödor.
Flera studier visar att marginalmarkerna kan bidra med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Små och oregelbundna fält i odlingslandskapet ökar den biologiska mångfalden. Några viktiga anledningar är att det blir kortare avstånd till fältkanterna och att en större areal av fältet utgörs av habitat som ligger nära fältkanten, vilket bland annat gör att ”flyktvägen” för djur vid plöjning och kemisk bekämpning blir kortare.
Ökar motståndskraft mot klimatförändringar
Ett varierat landskap ökar också motståndskraften mot klimatförändringar och andra miljöstörningar. Marginalmarker kan även bidra till inlagring av markkol även om det bedöms svårt att kvantifiera inlagringen. Olika grödor och odlingsmetoder för kolinlagring diskuteras också i rapporten.
Men marginalmarkerna är dyra att bruka för livsmedels- och bioenergiproduktion och enligt rapportförfattarna vore det ur krass företagsekonomisk synvinkel mest lönsamt att odla gran.
I rapporten diskuteras därför olika stöd som skulle kunna öka incitamenten att bruka dessa marker så att deras viktiga miljöfunktioner upprätthålls och markerna inte växer igen – bland annat ett så kallat kantmeterstöd baserat på fältets omkrets (istället för eller som komplement till ett arealbaserat stöd) och ett stöd för inlagring av kol.
Stöd kan öka lönsamheten
Tanken med ett stöd som baseras på omkrets, ett kantmeterstöd, är att det skulle kunna minska skillnaderna i lönsamhet mellan små och oregelbundna fält jämfört med stora fält. Små fält med oregelbunden form skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett arealbaserat stöd. Det skulle också minska behovet av kompensationsstöd i regioner med stor andel små och oregelbundna fält, menar rapportförfattarna.
I rapporten dras också slutsatsen att ett stöd som värderar kolinlagring högt skulle kunna få stor betydelse för hur marken används och val av gröda. Men det ekonomiska värdet av ökad inlagring av markkol varierar stort, allt från 100 till 10 000 kronor per ton kol, enligt källor som studerats av rapportförfattarna. För att ett sådant stöd ska vara verksamt krävs att stödnivåerna är tillräckligt höga, enligt rapporten.
Källa: Lönsamheten för odling på marginalmarker Länk till annan webbplats. av Daniel Nilsson och Håkan Rosenqvist, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, 2019.
Foto: Janne Andersson