Lantbrukare nöjda med reglerbara dammluckor i diken

Att dämma vattnet i diken med reglerbara luckor görs i stor utsträckning på Gotland. Det är synd att låta mer vatten rinna bort än vad som krävs för att få bärighet och den underbevattning som uppstår ökar odlingssäkerheten.

På Gotland har länsstyrelsen, regionen och LRF under en tid haft ett gemensamt arbete med vattenfrågor och tagit fram ett strategidokument som heter ”Vatten i odlingslandskapet”. Där identifierades viktiga vattenfrågor att arbeta med.

Som ett delprojekt har antalet dikningsföretag med reglerbara dämmen inventerats och lantbrukarna intervjuats om vilken nytta de upplever av att kunna dämma upp vatten.

Torr ö

Eftersom den regnar mindre på Gotland än i andra delar av landet är det naturligt att uppfinningsrikedomen är stor när det gäller metoder för hushållning med vatten.

Bakgrunden till reglerbara dämmen började efter en serie torrår på 1940-talet. Efter det beviljades ett antal dikningsföretag att installera luckor i diken och kanaler för att kunna spara vatten under sommarhalvåret.

Förutom den uppenbara nyttan att underbevattna bidrar en höjd vattennivå till att stabilisera dikesslänter från ras. Och större skörd ger högre utnyttjande av tillförd växtnäring och mer kolinlagring.

12 dikningsföretag använder dämmen

I studien valdes 21 dikningsföretag ut som hade tillstånd till dämmen. Av dessa använder 12 fortfarande dämmen och deras sammanlagda areal är 6 126 hektar. Några av dikningsföretagen använder flera dämmen.

Den areal som har nytta av dämningen som underbevattning är något mindre eftersom en del mark kan ligga för högt i landskapet. Men arealen är ändå stor och kan jämföras med att arealen för vanlig bevattning på Gotland under ett år är 5 000-10 000 hektar.

Vanliga förklaringar till att dämmen inte längre används är att marken sjunkit så pass med tiden att en dämning inte längre kan användas. Oenighet om dämningen förekommer också som motiv.

Nöjda användare

Alla intervjuade säger att de har stor nytta av dämningen under vegetationsperioden och att grödorna genom dämningen får tillgång till vatten.

Luckorna i de olika dikningsföretagen höjs som regel från mitten av april till mitten av maj. De som har vallodling kan ha nytta av en tidigare höjning än de som odlar rotfrukter.

Ett råd är att försöka ha samma person som luckskötare under längre tid som med åren lärt sig sköta tekniken och ser när det är dags.

Passar inte överallt

Det är inte bara att dämma i ett dike. För att det ska fungera krävs rätt förutsättningar. I rapporten beskrivs tre faktorer som extra viktiga och det är att marken är jämn med liten lutning så att en dämning når en stor areal. Dessutom krävs ett genomsläppligt jordlager ovanpå en tät botten så att vattnet kan nå rötterna men inte rinna ned till grundvattnet.

Med hjälp av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) gjordes en GIS-studie som visar att det finns potential till att ytterligare 1 600 hektar skulle kunna dämmas. Det finns också som sagt redan dikningsföretag med tillstånd till dämmen, men som inte använder dem.