Rapport ger hårda fakta om riskerna med glyfosat

Bekämpningsmedlet glyfosat är en fråga som diskuteras flitigt i Sverige och internationellt och där uppgifterna om miljö- och hälsorisker ibland går isär. För att underlätta för den som vill navigera i ämnet har Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) sammanställt en rapport med fakta om glyfosat.

Glyfosat är det växtskyddsmedel som används i störst mängd i Sverige. Det ingår i ett tjugotal godkända produkter för växtskydd och varje år säljs mellan 600 och 700 ton av ämnet. I Sverige används medlet för att bekämpa ogräs främst på våren innan grödans uppkomst och på hösten efter skörd, medan det i andra länder används i genmodifierade glyfosatresistenta grödor.

I rapporten Fakta om glyfosat i miljön sammanställer CKB data över förekomsten av glyfosat och risker i miljön med fokus på olika vattenmiljöer och förhållanden i Sverige.

Cancerframkallande eller inte?

En av frågorna där det förekommit olika uppgifter är huruvida glyfosat är cancerframkallande eller inte. Medan WHO-organisationen International Agency for Research on Cancer (IARC) år 2015 kom fram till att glyfosat troligen är cancerframkallande, har andra instanser som sedan dess granskat frågan tvärtom gjort bedömningen att glyfosat inte kan anses utgöra en cancerrisk.

Att olika instanser kommer fram till olika saker beror bland annat på att man granskat olika saker, enligt rapporten. Medan IARC har bedömt faran för att ett ämne orsakar cancer har andra instanser tagit hänsyn till risken för att människor utsätts för cancerframkallande halter.

Risk för enskilda grävda brunnar i jordbruksområden

Både den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA och svenska Livsmedelsverket har gjort bedömningen att de rester av glyfosat som hittas i livsmedel inte utgör någon hälsorisk, enligt rapporten. (Risker för användaren vid spruttillfället tas inte upp i rapporten).

När det gäller dricksvatten är kunskapsläget om effekter på människor begränsat, men Livsmedelsverket bedömer att det gränsvärde som satts till 0,1 mikrogram per liter ger god säkerhetsmarginal till halter med risk för kroniska eller akuta effekter, enligt rapporten.

Även om glyfosat ofta påträffas i prover i vattendrag är det få prover som innehåller halter över gränsvärdena. Störst risk för kontaminering av växtskyddsmedel av enskilda brunnar anses finnas för grävda brunnar i jordbruksområden. En studie visade att fyra procent av dessa brunnar innehöll halter över gränsvärdet för dricksvatten.

Troligen liten risk för pollinerande insekter

En annan fråga som diskuterats är effekterna från bekämpningsmedel på bin. När det gäller glyfosat finns det begränsat med forskningsresultat om det. Halterna som hittas kring besprutad åkermark är inte dödlig för bin, däremot har ett fåtal studier visat påverkan på bins korttidsminne, navigering och inlärningsförmåga om de får i sig nektar med glyfosat.

Studierna utgår dock från halter som uppstår vid ogräsbekämpning i växande gröda, vilket inte förekommer i Sverige. Därför blir slutsatsen i rapporten att det troligtvis är liten risk att bin i Sverige får i sig nektar eller pollen med glyfosat i halter som påverkar deras beteende.

Den 15 december år 2022 går EU-godkännandet ut för glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel, enligt Kemikalieinspektionen. För närvarande pågår en omprövning av glyfosat inom EU. Sverige är tillsammans med Frankrike, Nederländerna och Ungern de EU-länder som gemensamt ska utvärdera glyfosat i växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet i Sverige och utvärderingen startar nu i juni 2020.