Omläggning till produktion av ekomjölk minskade sårbarheten

Att ställa om till ekologisk mjölkproduktion minskade sårbarheten på flera sätt för de flesta av tolv undersökta franska gårdar. Men det fanns också de som försämrade sin lönsamhet. Mest att vinna hade de som odlade lite vall och mycket majs före omläggning.

Mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad av vall har ofta lägre klimat- och miljöpåverkan än andra. Enligt en fransk studie av mjölkgårdar som lagt om till ekologisk produktion ökar företagets lönsamhet samtidigt som sårbarheten minskar.

Franska forskare studerade vilka risker och vilken sårbarhet som fanns på mjölkgårdarna före och efter omläggning till ekologisk produktion. Tolv mjölkgårdar fördelade över det franska landskapet Bretagne valdes ut och följdes under fem år.

Gårdarna valdes ut för att ungefär hälften skulle ställa om växtodling och djurhållning samtidigt, medan andra halvan först skulle ställa om växtodlingen och därefter mjölkproduktionen. Lantbrukarna lämnade ifrån sig en mängd uppgifter som användes i analyserna.

Fyra mått på sårbarhet

Vad menas med sårbarhet i ett mjölkföretag? Forskarna bestämde sig för fyra olika mått:

• Mjölkproduktion per hektar som åstadkoms av eget foder (kg mjölk per hektar)
• Ekonomisk effektivitet (enhetslös)
• Lönsamhet per årsarbetsinsats (euro per årsarbetsinsats)
• Beroende av CAP-ersättningar (enhetslös)

Mindre mjölk och lite mindre sårbarhet

Alla tolv gårdarna minskade sin sårbarhet för minst ett av de fyra områdena. Fyra gårdar blev bättre inom alla fyra områdena, tre gårdar på tre områden och två gårdar på två områden och de tre sista blev bättre på bara ett område.

Nästan alla gårdarna minskade sin djurtäthet med i medeltal 0,24 djurenheter per hektar. Mjölkproduktionen minskade med i medeltal 795 kilo per djurenhet. Åtta av gårdarna ökade mängden mjölk per hektar av egenproducerat foder medan fyra minskade. Sju gårdar ökade sin lönsamhet per årsarbetsinsats och medeltalet för alla tolv gårdarna var 42 000 euro per år. Sex gårdar minskade sitt beroende av EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik CAP medan sex gårdar ökade sitt beroende.

Majsensilagegårdar ändrade sig mest

De gårdar som hade den största ökningen av lönsamhet per årsarbetsinsats och självförsörjning av foder var de som från började hade en stor andel majsensilage, låg andel bete och köpte in mycket koncentrat. De var alltså mest olika ekologisk mjölkproduktion och fick göra de största förändringarna med mer bete och mindre majs.

På samma sätt fanns gårdar som minskade sin självförsörjning och lönsamhet per årsarbetsinsats. Det var gårdar som från början hade stor vallandel och lite majs. De var redan ganska lika ekologiska gårdar och hade god lönsamhet. Men forskarna kunde också urskilja att klimatfaktorer påverkade utfallet och gårdar med extra hög känslighet för torrt väder under våren minskade sin lönsamhet.

Forskarna konstaterade att varken vädrets stora variation med torra och blöta år eller mjölk- och energiprisets variation under de fem åren hade lika stor betydelse för sårbarheten som bondens skötselåtgärder i djurhållning och växtodling och det gällde både före och efter omläggning till ekologisk odling.