Lantbrukare är bra på att hålla avstånd

Hela 98 procent av lantbrukarna lämnar en gödselfri zon mot sjöar och vattendrag och 96 procent respekterar fasta skyddsavstånd när de sprider växtskyddsmedel. Det visar ett tillsynsprojekt som genomförts av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

Projektet syftade till att utveckla myndigheternas tillsyn i fält, men också att öka kunskapen hos både inspektörer och jordbrukare om risk för läckage av växtskyddsmedel och växtnäring. Rapporten baseras på 265 tillsynsbesök i 63 kommuner under hösten 2019.

Nästan alla lämnar en gödselfri zon

• Resultaten visar att:
• 98 procent av jordbrukarna lämnar en gödselfri zon mot sjöar och vattendrag som omfattar minst 2 meter. I genomsnitt lämnas en zon på 6,5 meter.
• 88 procent av jordbrukarna myllar ner gödseln direkt eller inom 12 timmar efter spridning.
• 27 procent av de inspekterade dräneringsbrunnarna är skadade och 21 procent har trasiga lock.
• 100 procent av de som sprider växtskyddsmedel har giltig behörighet
• 96 procent att lantbrukarna respekterar fasta skyddsavstånd vid spridning av växtskyddsmedel, enligt inspektörernas bedömning. Fasta skyddsavstånd är korrekt ifyllda i 94 procent av sprutjournalerna medan anpassade skyddsavstånden finns noterade i 80 procent av journalerna.
• Ogräsmedlet diflufenikan (Länk: http://greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2020-03-20-arbetet-fortsatter-for-att-minska-halter-av-ograsmedel-i-vattendrag.html), som behöver minska i vissa vattendrag i södra Sverige, används hos 27 av 36 lantbrukare i Skåne. Av dessa vidtar 78 procent någon ytterligare åtgärd utöver kraven för att minska miljöpåverkan.
• 77 procent av jordbrukarna har fått individuell rådgivning från Greppa Näringen och/eller annan rådgivning.

Potential att få fler att göra frivilliga miljöåtgärder

Av jordbrukarna har 45 procent genomfört frivilliga åtgärder för att minska läckage av växtnäring och växtskyddsmedel, vanligast skyddszoner som är mer än 6 meter breda. Rapportförfattarna drar slutsatsen att det finns potential att få fler jordbrukare att vidta frivilliga åtgärder, både genom rådgivning och ekonomiska styrmedel. Att förelägga om åtgärder från kommunen kan å andra sidan vara kontraproduktivt, betonar de, eftersom bara frivilliga åtgärder kan få ekonomiskt stöd.

Framöver anser de att det bland annat finns behov av mer vägledning till jordbrukare om egenkontroll av dräneringsbrunnar, rådgivning för att lyfta fram miljöfördelarna med att sprida gödseln på våren på fält invid vattendrag och ett uppföljande tillsynsprojekt om integrerat växtskydd.