Minskat matsvinn på gården kan ge stora vinster

Både lantbrukare, miljö och klimat kan tjäna stort på en minskad mängd matsvinn och förluster på gårdsnivå. Det menar Karin Lindow på Jordbruksverket som arbetar inom ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn.

De senaste två åren har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbetat med ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn inom ramen för Livsmedelsstrategin. Karin Lindow samordnar frågorna på Jordbruksverket. Hon berättar att några av de viktigaste resultaten från det här uppdraget är att det nu finns en nationell handlingsplan med 42 konkreta åtgärder som täcker hela livsmedelskedjan och att det håller på att skapas en frivillig överenskommelse för minskat matsvinn där hela kedjan ingår.

– De krav som ställs från senare led i kedjan har stor betydelse för det svinn och de förluster som sker på gården. Och ofta upplever producenter att det här står utom deras kontroll. Därför är det oerhört viktigt att det finns en dialog i livsmedelskedjan för att hitta lösningar så att svinn inte skjuts bakåt eller framåt i kedjan, säger Karin Lindow.

Karin Lindow på Jordbruksverket arbetar inom ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn.

Kan tjäna 14 gånger investeringen

Hon ser stora vinster med att arbeta för minskat matsvinn och förluster, både för ökad lönsamhet men också ur miljö- och klimatsynpunkt.

– Det har sedan länge pågått arbete för att minska miljö- och klimatpåverkan vid livsmedelsproduktion. Men om det som var tänkt att bli livsmedel inte blir det så går både insatsvaror som växtskyddsmedel, växtnäring, foder samt vatten, mark, djur och arbetskraft till spillo helt i onödan. Ska svenskt lantbruk ligga i framkant på miljösidan behöver vi ha koll på och minimera förluster och svinn.

Hon hänvisar också till en studie från World Resources Institute som drog slutsatsen att företag som investerar för minskat matsvinn kan tjäna in 14 gånger investeringen.

– Det handlar om att öka utbytet och sälja mer. Och att det som var tänkt att bli livsmedel säljs som livsmedel ger nästan alltid mer betalt, säger hon.

Vilka åtgärder kan göras inom jordbruket redan nu?

– Det här är egentligen inget nytt, det är självklart för en företagare att man vill sälja så mycket som möjligt och som sagt finns det faktorer som väder och kundkrav som man ofta inte styr över. Men varje producent och gård kan ändå tänka igenom sina förutsättningar.

Hon råder lantbrukare att göra en uppskattning eller mäta hur mycket man producerat som inte går vidare till mat och därefter analysera vilka alternativ man har:

– Kan jag minska mina förluster? Vilka erfarenheter kan jag dra från tidigare år? Kan jag planera bättre? Kan jag påverka mina kunder? Finns det alternativa försäljningskanaler såsom restauranger eller Reko-ringar? Eller kan andra klass eller biprodukter förädlas av mig eller någon annan? Eller kan det annars användas som foder?

Arbetet fortsätter

Framöver kommer etappmål för minskat matsvinn att tas fram inom miljömålen.

– Det är något som efterfrågats av livsmedelsbranschen och som kan motivera till förändring. Det handlar inte bara om att sätta mål utan också om mätningar.

Det kommer även frivilliga riktlinjer för minskat svinn inom frukt och grönsaker som utarbetats av ett FN-organet UNECE. Riktlinjerna ska ge vägledning kring hur svinn kan minskas i odling, handel och butik.

Text: Teresia Borgman

Mer kunskap om matsvinn:

Som matsvinn räknas livsmedel som inte kan säljas eller ätas av människor. Gränsen går vid slakt och skörd. Före skörd och slakt kallas det som förloras (blir kvar i fält eller kött som inte kan tas omhand) för förluster. Foto: Jill Wellington, Pixabay