Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Så här gör du i Stallgödselkalkylen 2.0

Här hittar du utförliga instruktioner för hur stallgödselkalkylen fungerar. Du kan också läsa mera i Praktiska råd nr 5 Din stallgödsel är värdefullPDF.

Schablonvärdena för växtnäringsinnehåll i stallgödseln uppdaterades januari 2019 så att det är samma värden som i Vera. Vi har också uppdaterat kostnader för spridning och NPK och rättat en bugg i markpackningsberäkningarna.  

Kalkylen ger förslag på lämpliga värden men du kan justera det mesta efter dina förutsättningar. Nedan förklarar vi närmare vad du bör tänka på vid inmatningen och hur programmet räknar.

1. Växtnäringsinnehåll

Växtnäringsinnehållet i stallgödsel varierar mycket. Det bästa är om du har en aktuell analys på gödseln. Har du inte det kan du använda våra schablonsiffror. Schablonsiffrorna är uppdaterade januari 2019 och beräknade i Vera för de djurslag som du kan välja på.

Välj djurslag, stallgödselslag och lagringsteknik. Har du analysvärden för ett eller flera näringsämnen bockar du ur rutan "Använd schablonvärden istället för analysvärden". Lägg in de värden för de näringsämnen du har aktuella analys för.

2. Intäkter

2.1 Stallgödselvärde före spridning

Programmet föreslår värdet på NPK utifrån det värde vi har i Rekommendationerna för gödsling och kalkning. Du kan lätt ändra det om du har något annat värde. Beräkningen tar hänsyn till stallgödselns kväveeffekt beroende på spridningsteknik och tidpunkt så det borde vara rätt att jämföra med effekten av mineralgödsel. 

Din markstatus påverkar värdet. Har du höga fosfor- och kaliumklasser kan du välja att sätta en lägre effekt på P och K genom att minska värdet procentuellt i de båda rutorna kallade "P & K-verkan (%)". Om du säljer gödsel till någon som kan utnyttja all fosfor och kalium låter du 100% stå kvar.

2.2 Kväveefterverkan

Kvävevärdet beräknas på ammoniumhalten i gödseln och dess efterverkan av kväve.

Allt organiskt material som nedbrukas kommer till viss del att stabiliseras i humus eller mull och därmed också binda kväve i marken. Mullen bryts dock sakta ner igen och kvävet blir då åter tillgängligt. Vi kallar detta för kvävemineralisering. Denna process gäller även stallgödsel. Ungefär 30 procent av ts-mängden i stallgödsel bildar humus eller mull och tar en viss mängd kväve med sig. Detta kväve återmineraliseras sedan sakta under en lång tid. En ganska stor post, cirka 15 procent av det inbundna humuskvävet, återmineraliseras år 1 och därefter årligen tre procent av återstoden.

Ett ton ts stallgödsel (cirka 15 ton nötflyt eller 5 ton fastgödsel) ger upphov till cirka 20 kg kväve binds i mullen. Efter cirka 30 år har huvuddelen av detta återmineraliserats. En stor del av mineraliseringen sker dock på hösten när grödorna inte kan utnyttja kvävet. Kväveefterverkan är därför baserad på den mängd kväve som grödorna kan antas utnyttja vilket är cirka tio kilo kväve per ton ts. Eftersom detta kväve löser ut ett antal år framåt i tiden har vi värderat det med hjälp av en nuvärdesberäkning, dvs. kvävet som löses ut efter 5, 10, 30 år får ett allt lägre kilopris ju längre fram i tiden det blir tillgängligt.

Fjäderfägödsel är ett speciellt kapitel. Till skillnad från andra djurslag innehåller denna gödsel oftast mycket urinsyra. Urinsyran omvandlas till ammoniumkväve vilket dock kan ta olika lång tid och detta kväve kommer inte med i ammoniumkväveanalysen, i varje fall inte i kycklinggödsel. För denna gödsel räknar vi tills vidare med scablonen
2 gånger ammoniumvärdet som lättillgängligt kväve år 1 samt samma sätt att beräkna kväveefterverkan som för övriga stallgödselslag. 

2.3 Bördighet

Förutom värdet i kväve, fosfor och kalium har stallgödsel en positiv påverkan på bördigheten bl.a. genom ökad mullhalt och tillskott av mikronäringsämnen. Kalkylen räknar med ett struktur- och mikronäringsvärde (beroende på stallgödselslag) där en förbättrad markstruktur står för huvudparten. Värdet är mycket schablonartat och kan justeras. Ändra gärna om du har något annat värde!

2.4 Stallgödselvärde för hela volymen

Anger värdet för din stallgödsel utan hänsyn taget till spridningsförluster, kväveutnyttjande och markpackningskostnaden

2. Kostnader

2.1 Transportkostnaden

Transportkostnaden är enkel att beräkna - sträckan gånger transportkostnaden. Kalkylen ger ett utgångspris för transport per ton och km. Eftersom sträckan räknas från lagringsplatsen till fältet och man måste köra fram och sedan tillbaka igen blir kostnaden dubbelt mot vad du skriver in. Byt schablonvärden om du har högre eller lägre kostnad!

2.2 Gemensamma förutsättningar

Här fyller du i det som påverkar markpackningskostnaden som jordart, värdet på grödan och gödselgiva.

2.3 Gröda att sprida på

Ange den eller de grödor du vill jämföra. Begränsa till vad du är intresserad av för att inte få så många alternativ att studera.

2.4 Tidpunkt för spridning

Begränsa till de tidpunkter du är intresserad av. Olika tidpunkter innebär olika effekt av stallgödseln men också olika stor markpacknings- och körskada.

2.5 Spridningsalternativ

Programmet föreslår kostnader för varje spridartyp men kostnaden varierar mycket mellan olika maskinstationer. Byt till din egen kostnad genom att klicka i rutan Lås upp under respektive alternativ.
Du kan lägga in flera olika alternativ och jämföra t.ex. bandspridning med myllningsaggregat.

2.6 Markpackning

Markpackningsberäkningen tar hänsyn till faktorer som lassvikt, arbetsbredd, kostnad för spridningen, ringtryck och antal axlar på spridaren.

I rutan för lassvikt anger du aktuell lassvikt i ton så räknar med en anpassad maskin- och traktorvikt. Arbetsbredden påverkar hur stor yta som packas. Ringtrycket påverkar främst matjordspackningen genom att anläggningsytan varierar och påverkar trycket i markytan. Antal axlar tillsammans med totalvikten påverkar tyngden per axel, s.k. axeltryck, och därmed hur långt ned i profilen trycket påverkar (påverkar främst packningen i alven).

Storleken på gödselgivan fördelar hektarkostnaden till kr per ton gödsel. Väljer du att plöja efter stallgödselspridningen återställs packningen i matjorden och kalkylen belastas inte av matjordspackning. Andra viktiga faktorer är markens fuktighet och lerhalt. Fukthalten beräknas efter generell vattenhalt vid de spridningstidpunker som anges i kalkylen. Det är t.ex. ofta blött i vårbruket och torrare vid spridning i växande gröda på försommaren. Beräkningen av markpackningskostnaden grundar sig på samma beräkningsdata som i dataprogrammet Stank in Mind och är framtaget av Johan Arvidsson, SLU. 

2.7 Välj spridningsalternativ

Du kan välja många olika spridningsalternativ. Alla alternativ är förbockade vilket ger dig möjlighet att jämföra dem. Bocka ur de alternativ som inte är aktuella, t.ex. olika nedbrukningstid så får du bättre översikt i rapporten.

3. Resultat

Klicka på "Beräkna gödselvärde efter spridning" och du ser en resultatlista. Här ser du möjliga spridningsalternativ tillsammans med kväveffekt, markpackningskostnad, gödselvärdet och ett miljöindex. Överst hamnar spridningsalternativet med bäst lönsamhet.

Gödselvärdet beaktar alla faktorer i kalkylen. I resultatet justeras värdet från "intäkter-kostnader" med kväveutnyttjandet och markpackningskostnaden för det aktuella spridningsalternativet.  Kväveeffekten beräknas utifrån ammoniumkvävehalten och kvävets utnyttjandegrad och anger vad din gröda utnyttjar denna spridningssäsong.

Miljöindexet är mycket enkelt uppbyggt med + (bra),  0 (acceptabelt) och — (inte bra för miljön) och tar hänsyn till ammoniakavgång och kväveutlakning.

4. Utskrift av rapporten

Genom att klicka på "Skapa rapport i PDF-format för utskrift" får du en lättläst rapport. Här är också miljöindex utbytt mot en glatt, neutralt respektive surt ansikte.

Sidan uppdaterades 2019-01-30 av Pernilla Kvarmo

Kontakt

Stallgödselkalkylen

Pernilla Kvarmo

036-15 85 11

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp