Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Instruktion till kalkylen

Här hittar du utförliga instruktioner för hur stallgödselkalkylen fungerar. Du kan också läsa mera i Praktiska råd nr 5 Din stallgödsel är värdefullPDF. Schablonvärdena för växtnäringsinnehåll i stallgödseln uppdaterades senast hösten 2013.

Kalkylen ger förslag på lämpliga värden men alla värden kan justeras efter dina förutsättningar. Nedan förklaras närmare vad du bör tänka på vid beräkningen och hur programmet räknar.

1. Växtnäringsinnehåll

Växtnäringsinnehållet i stallgödsel varierar mycket. För att komma rätt krävs egentligen en aktuell analys på gödseln. Har du inte detta kan man använda våra schablonsiffror. Välj djurslag, stallgödselslag och lagringsteknik, för de gödselslag som påverkas av detta. Har du analysvärden för ett eller flera näringsämnen tar du bort bocken i rutan för "Använd schablonvärden istället för analysvärden". Byt sedan ut värdet för det näringsämne du har aktuell analys på. Schablonvärdena kommer från de värden gödselberäknings-programmet Stank in Mind arbetar med.


2. Intäkter

2.1 Stallgödselvärde före spridning

Här sätter du lämpligen aktuellt värde i mineralgödsel. Beräkningen tar hänsyn till stallgödselns kväveeffekt beroende på spridningsteknik etc. dvs det är korrekt att jämföra med effekten av mineralgödsel. 
Din markkarta påverkar värdet. Har du höga fosfor- och kaliumhalter sätter du inte fullt pris utan minskar värdet procentuellt i de båda rutorna kallade "P & K-verkan (%)". Skall du sälja till grannen som kan utnyttja P och K låter du 100 % stå kvar.

2.2 Kväveefterverkan

Kvävevärdet beräknas dels på ammoniumhalten dels på kväveefterverkan.

Allt organiskt material som nedbrukas kommer till viss del att stabiliseras i humus eller mull och därmed också binda kväve i marken. Mullen bryts dock sakta ner igen och kvävet blir då åter tillgängligt. Vi kallar detta för kvävemineralisering. Denna process gäller även stallgödsel. Ungefär 30 procent av ts-mängden i stallgödsel bildar humus eller mull och tar en viss mängd kväve med sig. Detta kväve återmineraliseras sedan sakta under en lång följd av år. En ganska stor post, cirka 15 procent av det inbundna humuskvävet återmineraliseras år 1 och därefter årligen tre procent återstoden.

Ett ton ts stallgödsel (cirka 15 ton nötflyt eller 5 ton fastgödsel)  ger upphov till cirka 20 kgkväve binds i mullen. Efter cirka 30 år har huvuddelen av detta återmineraliserats. En stor del av mineraliseringen sker dock på hösten när grödorna inte kan utnyttja kvävet. Kväveefterverkan är därför baserad på den mängd kväve som grödorna kan antas utnyttja vilket är cirka tio kilo kväve per ton ts. Eftersom detta kväve löser ut ett antal år framåt i tiden har vi värderat det med hjälp av en nuvärdesberäkning, dvs. kvävet som löses ut efter 5, 10, 30 år får ett allt lägre kilopris ju längre fram i tiden det blir tillgängligt.

Fjäderfägödsel är ett speciellt kapitel. Till skillnad från andra djurslag innehåller denna gödsel oftast mycket urinsyra. Urinsyran omvandlas till ammoniumkväve vilket dock kan ta olika lång tid och detta kväve kommer inte med i ammoniumkväveanalysen, i varje fall inte i kycklinggödsel. För denna gödsel räknar vi tillsvidare med scablonen
2 x ammoniumvärdet som lättillgängligt kväve år 1 samt samma sätt att beräkna kväveefterverkan som för övriga stallgödselslag. 

2.3 Bördighet

Förutom värdet i N, P och K har stallgödsel en positiv påverkan på bördigheten bla genom ökad mullhalt och tillskott av mikronäringsämnen. Kalkylen räknar med ett struktur- och mikronäringsvärde  (beroende på stallgödselslag) där en förbättrad markstruktur står för huvudparten. Värdet är mycket schablonartat och kommer säkert att diskuteras och justeras framöver. Ändra om du har annan åsikt.

2.4 Stallgödselvärde för hela volymen

Anger värdet för din stallgödsel utan hänsyn taget till spridningsförluster, kväveutnyttjande och markpackningskostnaden


2. Kostnader

2.1 Transportkostnaden

Enkel att beräkna - sträckan x transportkostnad. Kalkylen ger ett utgångspris för transport på per ton och km. Eftersom sträckan räknas från lagrings-platsen till fältet och man måste köra fram och sedan tillbaka igen blir kostnaden dubbelt mot vad du skriver in.  Byt schablonvärden om du har bättre eller sämre pris!

2.2 Gemensamma förutsättningar

Här fyller du i en rad faktorer som påverkar markpackningskostnaden nämligen jordart (större skador på lerjord än lättjord), värdet på grödan (ju värdefullare desto större avdrag) och gödselgiva (ju lägre giva desto större skada — spridaren körs längre sträcka i fältet innan den är tom)

2.3 Gröda att sprida på

Begränsa till vad du är intresserad av för att inte få så många alternativ att studera.

2.4 Tidpunkt för spridning

Begränsa till de tidpunkter du är intresserad av. Olika tidpunkter innebär olika effekt av stallgödseln men också olika markpacknings- och körskada.

2.5 Spridningsalternativ

Här ligger standardvärden baserade på några olika maskinstationer. OBS! varierar mycket mellan maskinstationer! Byt till din egen kostnad genom att klicka i rutan Lås upp under resp. alternativ.
Du kan lägga in flera olika alternativ och jämföra tex bandspridning med myllningsaggregat.

2.6 Markpackning

Markpackningsberäkningen tar hänsyn till en mängd faktorer som beror på spridningssätt. I rutan för lassvikt anges aktuell lastkapacitet i ton, varpå kalkylen räknar med en anpassad maskin- och traktorvikt.  Arbetsbredden påverkar hur stor yta som packas. Lufttrycket påverkar främst matjordspackningen genom olika anläggningsyta och trycket i markytan. Antal axlar tillsammans med totalvikten påverkar tyngden per axel, s.k. axeltryck, och därmed hur långt ned i profilen trycket påverkar (påverkar främst packningen i alven).

Gödselgivan fördelar hektarkostnaden till kr/ton. Väljer du att plöja efter stallgödselspridningen återställs packningen i matjorden och kalkylen belastas inte av matjordspackning. Andra viktiga faktorer är markens fuktighet och lerhalt. Fukthalten beräknas efter generell vattenhalt vid de spridnings-tidpunker som anges i kalkylen. Det är t.ex. ofta blött i vårbruket och torrare vid spridning i växande gröda på försommaren. Beräkningen av markpackningskostnaden grundar sig på samma beräkningsdata som i dataprogrammet Stank in Mind och är framtaget av Johan Arvidsson, SLU. 

2.7 Välj spridningsalternativ

Det finns en rad spridningsalternativ. Alla alternativ är förbockade i förväg, vilket ger möjlighet att se skillnaden mellan dem. Klicka gärna bort alternativ som inte är aktuella, tex olika nedbrukningstid så blir det bättre översikt i kalkylen.  


3. Resultat

Klicka på "Beräkna gödselvärde efter spridning" och en resultatlista visas. Här presenteras möjliga spridningsalternativ tillsammans med kväveffekt, markpackningskostnad, gödselvärdet och ett miljöindex. Överst hamnar spridningsalternativet med bäst lönsamhet.

Gödselvärdet beaktar alla faktorer i kalkylen. I resultatet justeras värdet från "intäkter-kostnader" med kväveutnyttjandet och markpackningskostnaden för det aktuella spridningsalternativet.  Kväveeffekten beräknas utifrån NH4-halten och känd utnyttjandegrad (%) och anger vad din gröda utnyttjar denna spridningssäsong, alltså den kvävemängd vi använder i gödslingsplanen.
Miljöindexet är mycket enkelt uppbyggt med + (bra),  0 (acceptabelt) och — (inte bra för miljön) och tar hänsyn till ammoniakavgång och kväveutlakning.


4. Utskrift

Genom att klicka på "Skapa rapport i PDF-format för utskrift" och spara rapporten på din datorn erhåller du en mycket trevlig och lättläst rapport. Här är också miljöindexet utbytt mot en glad, neutral resp. sur gubbe.

Kontakt

Stallgödselkalkylen

Pernilla Kvarmo

036-15 85 11

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp