Greppa logotyp
Greppa logotyp

I den femåriga studien (2012-2017) blev det tydligt att fleråriga grödor bidragit till kolinlagring. Foto: Mårten Svensson

Nyheter 23 februari 2021

Spannmål minskade markens kolförråd

Att fleråriga grödor med sin större rotmassa är betydligt bättre på att lagra in kol i marken än ettåriga grödor finns det flera studier som visar. På det digitala evenemanget Planter i fokus, som ersatte Plantekongres 2021 presenterades resultat från forskare vid Århus universitet som visade stor skillnad i inlagrat kol mellan fleråriga grödor och en växtföljd med ettåriga grödor.

När danska forskare undersökt förändring i markens kolinnehåll har de bland annat använt sig av det så kallade Kvadratnetet. Det är cirka 600 rutor över landet, som följts med olika undersökningar sedan 1980-talet. Bland annat noteras årligen odlingsuppgifter för rutorna som är cirka 50*50 meter.

Markkol i Kvadratnetet

Fyra gånger har kolinnehållet i marken mätts, senast 2018-2019. Man har kunnat konstatera att för matjorden (0-25 cm) så kan tillförsel av stallgödsel i växtföljden bidra med 200 kg kol per hektar och år medan höstsäd med halmen kvar i fält stod för det dubbla. Gräsmark ger ett rejält tillskott med totalt cirka 1 500 kg kol per hektar varav knappt 1000 kg per hektar lagrades in i de översta 25 cm.

Femårsstudie i Foulum

Nu har forskare tittat på kolinlagring hos flera olika produktionssystem på forskningscentret i Foulum, sedan 2012. Försöken låg på en sandjord med 5-10 procent ler (JB4 i det danska jordklassificeringssystemet). Forskarna har jämfört utvecklingen mellan till exempel flerårigt gräs, kontinuerlig fodermajsodling och en traditionell växtföljd med höst- och vårkorn, höstvete och höstraps där halmen lämnas kvar två år i växtföljden. En gång i växtföljden sås en fånggröda.

Flerårig vall tar priset

I den femåriga studien (2012-2017) blev det tydligt att fleråriga grödor bidragit till kolinlagring. Det var ingen skillnad i kolinlagring mellan gödslat gräs och ogödslad klövergräsvall. Växtföljden med ettåriga grödor där den mesta halmen fördes bort och där en enstaka fånggröda fanns i växtföljden minskade istället jordens kolinnehåll. Resultaten mellan ettåriga och fleråriga grödor var signifikanta för alla de tre markdjupen som undersöktes.

De fleråriga grödorna ökade markens kolinlagring med 0,05 % både på djupen 0-20 cm och 20-50 cm. Markens kolinnehåll ökade även något mellan en halv och en meters djup även om ökningen var liten. Växtföljden med ettåriga grödor ledde istället till en minskning i samma storleksordning som ökningen för fleråriga grödor förutom att en ungefär lika stor minskning även gällde det djupaste lagret (0,5-1 m djup).

Ser inte ökade skördar av mer kol

Sammanfattningsvis har växtföljden med de ettåriga grödorna i genomsnitt lett till att markens kolinnehåll minskat med 1 300 kg per hektar och år medan gräs- och blandvall istället bidragit med 800 kg kol per hektar och år ner till en meters djup. Forskarna såg inget samband mellan grödornas avkastningsnivå och förändringen i jordens kolinnehåll under femårsperioden. Den årliga kolinlagringen av gräsvall kom inte upp i samma höga totalnivå i kg per hektar kol per år som i Kvadratnetet (1986 - 2009) under försöksåren (2012-2017). Däremot var skillnaden i kolinlagring mellan ettåriga grödor och vall större i denna studie.

Text: Emma Hjelm

Källa: Resultaten presenterades på Planter i fokus 2021. https://www.landbrugsinfo.dk/-/media/landbrugsinfo/public/e/8/a/pf_1401_1415_14_uffe-joergensen_kulstoflagring.pdflänk till annan webbplats

De svenska forskarna Thomas Kätterer och Martin Bolinder med flera har också studerat frågan och till exempel publicerat en studie som visar att rötternas bidrag till kolinlagringen är viktigare än skörderester ovan jord: https://pub.epsilon.slu.se/8117/1/katterer_t_etal_110504.pdflänk till annan webbplats

I Greppa Näringen kan du diskutera hur du kan arbeta med kolinlagringen på din gård i rådgivningen Mullhalt och bördighet.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev