Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Nyheter

  1. 25 augusti 2020 – Vall- och betesarealen i Sverige matchar behovet till våra nötkreatur, får och hästar. Det är slutsatsen i en rapport framtagen vid Chalmers. Men det behövs säkrare underlag för mer precisa beräkningar av tillgång och behov ska kunna göras.
  2. 23 juni 2020 – Klimatpåverkan från det svenska lantbruket kan halveras genom kvävesnåla och kolinlagrande metoder som minskad användning av mineralgödsel, mer vallodling och samverkan mellan djurhållning och växtodling. Det menar intresseorganisationen Ekologiska lantbrukarna utifrån nya rapporten Lantbruket och klimatet – Ett helhetsgrepp.
  3. 16 juni 2020 – När de största mjölkproducerande länderna i världen jämfördes hade svenska kor lägst klimatpåverkan från själva produktionen. När klimatpåverkan från markåtgången för foder inkluderades fick Sverige inte lägst klimatpåverkan, till stor del på grund av att korna går ute och betar.
  4. 15 maj 2020 – Att ställa om till ekologisk mjölkproduktion minskade sårbarheten på flera sätt för de flesta av tolv undersökta franska gårdar. Men det fanns också de som försämrade sin lönsamhet. Mest att vinna hade de som odlade lite vall och mycket majs före omläggning.
  5. 08 maj 2020 – Mjölkkor kan producera mycket mjölk på foderstater med biprodukter och en stor andel grovfoder, som praktiskt sett inte innehåller några ingredienser som lämpar sig som livsmedel. Detta bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det är slutsatserna i en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.
  6. 17 april 2020 – Att så in vallfrö i en befintlig vall, så kallad hjälpsådd, kan ha fördelar för både ekonomi och miljö jämfört med att totalrenovera vallen. Men det är inte helt enkelt att lyckas med hjälpsådd. I ett projekt vid Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) på försöksstationen i Særheim i sydvästra Norge undersöker forskare om det går att ta fram konkreta råd som kan vägleda i metodvalet.
  7. 13 mars 2020 – Gårdar skiljer i storlek, jordarter, odlingsklimat, och management. I en studie i Pennsylvania, USA, var skillnaderna i klimat- och miljöavtryck mellan gårdar stora. Växthusgasutsläpp, användning av fossil energi och vatten i samband med mjölkproduktion var relativt låga jämfört med Pennsylvanias totala utsläpp.
  8. 10 mars 2020 – Två tredjedelar av Sveriges grisgårdar har fått rådgivning i Greppa Näringen sedan 2001. I vår utvärdering av utfodringsrådgivning på gårdar med smågris- och slaktgrisproduktion ser vi att lantbrukarnas åtgärder i utfodringen leder till förbättrad fodereffektivitet.
  9. 07 januari 2020 – – Ett och samma foder under hela uppfödningen minskar behovet av högre andel proteinfoder under den tidiga produktionsfasen. Därmed kan även råvaror som spannmålsbiprodukter, rapsmjöl och åkerböna användas som enda proteinråvara. Det säger Magdalena Åkerfeldt, en av forskarna bakom försök vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som nyligen publicerats.
  10. 06 december 2019 – Vad är avkastningen per hektar? Vad kostar grovfodret? Vad finns i silon? Och vad får korna i ladugården? Oftast registreras detta med antaganden eller uppskattningar. Nya verktyg kan göra skillnad.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp