Skillnad i markleverans - v.17
Årets första mätningar av kväveupptag i höstvetefält i Skåne och Halland visar på ett genomsnittligt upptag som överensstämmer väl med tidigare års mätningar. Såtidpunkt, förfrukt, temperatur och markfukt har påverkat markens kväveleverans och grödornas utveckling.
Fjelie var den plats som uppvisade störst markkväveleverans med 36 kg N/ha i grönmassan i ogödslad nollruta. Sort Etana, sådd 22 september efter höstraps. Foto: Lisbeth Hansson
Liksom de senaste åren följer Greppa Näringen kväveupptaget i höstvete i nollrutor på olika platser runt om i landet. I Säsongsnytt Syd presenterar vi resultaten varje vecka från platser i Skåne och södra Halland. I år har vi totalt 17 nollrutor placerade i olika fält med olika jordtyper och förfrukter. Omkring en tredjedel av fälten gödslas med stallgödsel eller biogödsel någon gång i växtföljden, medan övriga inte använder organiska gödselmedel. Veckans mätningar gjordes 22-25 april. I tabell 1 visar vi data för de olika fälten samt kväveupptag i nollruta och fält. I figur 1 illustreras fältens kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och dess gödsling.
Plats | Sort | Förfrukt | Utv-stadium (DC) | Kväveupptag i nollruta (kg N/ha) | Kväveupptag i fält (kg N/ha) |
|---|---|---|---|---|---|
Kattarp 1 | Hallfreda | Höstraps | 30 | 22 | 30 |
Kattarp 2 | Linus | Rödklöver | 26 | 12 | 27 |
Västraby 2 | Informer | Höstvete | 27 | 20 | 39 |
Landskrona | 31 | 18 | 40 | ||
Fjelie 1 | Etana | Höstraps | 30 | 36 | 49 |
Fjelie 2 | Etana | Korn | 30 | 30 | 47 |
Laholm 1 | Patrik | Havre | 23 | 19 | 41 |
Laholm 2 | Patrik | Höstvete | 24 | 17 | 38 |
Löberöd | Brons | Höstraps | 22 | 18 | 38 |
Skegrie | Brons | Lök | 23 | 17 | 32 |
Håslöv | Linus | Höstraps | 30 | 17 | 30 |
Trelleborg 1 | Praktik | Höstraps | 30 | 29 | 39 |
Trelleborg 2 | Etana | Höstraps | 30 | 21 | 42 |
Sandby gård 1 | Terence | Vårkorn | 30 | 18 | 33 |
Sandby gård 2 | Terence | Höstraps | 30 | 22 | 31 |
Löderup | Terence | Höstraps | 30 | 25 | 52 |
Kristianstad | Höstraps | 22 | 26 | 37 |
Kväveupptag för årets 17 nollrutefält. Cirka 60 % av fälten är i stråskjutning, DC 30-31, vilket är något större andel än förra året vid samma tid. Totala kväveupptaget varierar mellan 27 och 52 kg per hektar. Nollruteupptaget varierar mellan 12 och 36 kg kväve per hektar.
Figur 1. Upptagen mängd kväve i grönmassan. Blå delen av staplarna anger hur mycket kväve marken levererat till grödan och den röda delen är gödslingens bidrag till uppmätta kväveinnehållet. Huvudgivorna är lagda och det bör finnas en hel del kväve kvar i marken att ta upp på alla platser, förutsatt att markfukten är tillräckligt god.
Utvecklingsstadium och upptagen mängd kväve
Flertalet fält (10 av 17) är i begynnande stråskjutning (DC 30). Senare sådda fält eller fält i lite kallare lägen var vid mättillfället fortfarande i sen bestockning.
Totala kväveinnehållet i ovanjordisk grönmassa i ogödslade rutor varierade mellan 12 och 36 kg N/ha. Motsvarande värden för fältet är 27 respektive 52 kg N/ha.
Variationen i kväveupptag är relativt stor. Markens kväveleverans beror till stor del på marktemperatur och markfukt. För att mineraliseringen ska komma igång krävs temperaturer på ca 10 grader.
I Kattarp 2 var kväveupptaget i nollrutan ännu bara 12 kg N/ha. Sort Linus, sådd 10 oktober efter förfrukt rödklöver. Foto: Rolf Lindholm
Kvävebehovet ökar under stråskjutningen
I nuläget är en tredjedel av de fält vi följer i början av stråskjutningen, DC 30, men utvecklingen går ganska fort och det stora kväveupptaget under stråskjutningen börjar snart. Huvudgivan är till största delen utlagd i de höstvetefält vi följer och beroende på giva bör det finnas tillräckligt mycket kväve för att klara grödans behov, åtminstone fram till flaggbladstadiet, DC 37. Avgörande för om utlagt kväve kommer att bli tillgängligt för grödan att ta upp är att vi får tillräckligt mycket regn.
Nästa mätning av kväveupptaget gör vi 29 april – 2 maj.
Gunilla Frostgård, Emma Hjelm, Stina Olofsson, Landskrona
