Du slösar väl inte med kvävet i år?

Det har väl knappast undgått någon att priserna på mineralgödsel stigit kraftigt. Med dagens höga kvävepris är det extra viktigt att utnyttja kvävet i gödseln på bästa sätt. Det handlar både om att minska risken för förluster, anpassa givan till grödans behov och sprida gödseln i rätt tid så att näringen finns tillgänglig i rätt mängd när växterna behöver den.

Höga kvävepriser påverkar rekommendationerna

Under 2021 har marknaden för mineralgödselkväve varit turbulent och kvävepriserna är historiskt höga. Höga kvävepriser påverkar rekommendationerna och ger en lägre ekonomiskt optimal giva om inte avräkningspriset på grödan samtidigt stiger i motsvarande grad, men tänk på att det finns andra aspekter att ta hänsyn till som kvalitetskrav, foderbehov, fältets egenskaper, årsmån med mera. De biologiska faktorerna, till exempel temperatur, nederbörd, förväntad skörd och markens kvävelevererande förmåga, påverkar som regel gödslingsbehovet mer än prisförändringarna.

Ta vara på stallgödseln!

För dig som har tillgång till stallgödsel gäller det att utnyttja kvävet i den så bra som möjligt. I Greppa Näringens medlemsbrev nr 3-2021 Länk till annan webbplats. hittar du mer information om vad som är viktigt att tänka på för att minimera kväveförlusterna och sprida gödseln så att näringen finns tillgänglig i rätt mängd på rätt plats när grödan behöver den.

Ändrade regler för spridning av gödsel

Den 1 mars 2022 träder en ny version av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring i kraft. Det som ändras är bland annat att:

• Högsta tillåtna mängd lättillgängligt kväve som får spridas inför höstsådd av andra grödor än oljeväxter (t.ex. stråsäd) i känsliga områden sänks från 40 till 30 kg per hektar.
• Kravet på att utnyttja hela spridningsarealen tas bort och ersätts med ett allmänt råd om att gödseln bör fördelas så att inte fosformängden i marken byggs upp till olämpligt höga nivåer.
• Formuleringarna kring behovsanpassning av kvävegivan moderniseras – anpassning till årsmån, markens kväveleverans och förväntad skörd lyfts fram, liksom vikten av att följa grödans utveckling och dela kvävegivan till grödor där det är lämpligt.

De schablonvärden för gödselmängder, fosfor- och kväveutsöndring från olika djurslag som finns i bilagorna till föreskriften har uppdaterats för att bättre stämma överens med dagens djurhållning. Schablonvärdena ger vägledning kring hur stor lagringskapacitet och spridningsareal du som lantbrukare kan behöva för att uppfylla lagkraven. De nya schablonvärdena finns sedan tidigare inlagda i beräkningsverktyget Vera och Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning.

Jordbruksverket rekommenderar att alla lantbrukare ser över sina beräkningar av lagringskapacitet och behov av spridningsarealer med anledning av uppdateringen. Du måste inte använda schablonvärdena, men om du gör en egen beräkning behöver du kunna motivera hur du har räknat. Läs mer om ändringarna i spridningsreglerna på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Räkna med Gödselkalkylen

Hösten 2021 lanserade vi en ny, uppdaterad version av Gödselkalkylen på Greppa Näringens webbplats. Där kan du jämföra olika spridningsalternativ för stallgödsel och vissa andra organiska gödselmedel och se vilken strategi som ger bäst utfall ekonomiskt. Den kan också vara till god hjälp för att värdera gödseln om du funderar på att sälja eller köpa gödsel. Förutom värdet av N, P och K i gödseln tar kalkylen även hänsyn till markpackning, transportkostnader och stallgödselns långtidseffekt.
Här hittar du Gödselkalkylen

Välj en lämplig spridningsstrategi

Mycket kväve tidigt ökar risken för förluster

Om du lägger hela eller en stor del av kvävegivan tidigt ökar risken för förluster via utlakning och denitrifikation om det skulle komma snö eller mycket regn i innan grödan hinner ta upp kvävet. Stråsäd har inte behov av några större mängder kväve förrän i samband med stråskjutningen då grödan börjar sträcka på sig (DC 30 och framåt). Både försöksresultat och praktiska erfarenheter visar också att det totala kväveutnyttjandet ofta blir sämre samtidigt som en mindre andel av kvävet hamnar i kärnan om man lägger mycket kväve tidigt. Det ökar också risken för liggsäd.

Delad giva ger bättre anpassningsmöjligheter

Genom att dela kvävegivan får du större möjligheter att anpassa givan efter årsmån, förväntad skörd och markens kväveleverans. Grödan utnyttjar som regel kvävet bättre då och en större andel av kvävet hamnar i kärnan. Du får bättre utbyte av kvävet samtidigt som mängden restkväve i marken efter skörd minskar. Det minskar i sin tur risken för förluster via utlakning och denitrifikation kommande höst och vinter – win/win för både plånboken och miljön med andra ord!

Följ grödans utveckling och markens kväveleverans

Våra mätningar av kväveupptag i nollrutor och CropSAT ger dig underlag

Greppa Näringen kommer även i är att mäta kväveupptag med handburen N-sensor i nollrutor och gödslade höstvetefält i ungefär samma omfattning som tidigare. Genom att följa våra mätningar i Säsongsnytt och på Växtskyddscentralernas veckomöten med rådgivning & handel får du bättre koll på markens mineralisering och hur grödan utvecklar sig jämfört med tidigare år.

Fälten vi mäter i finns på gårdar i Skåne, Halland, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland, Örebro, Södermanland, Uppland och Västmanland. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer till oss i Greppa Näringen.

I några fall har vi flera rutor på samma gård, men med olika förfrukt eller sort, vilket gör att vi också kan visa på effekter av förfrukt och sorter. Olika jordarter och gårdar med och utan stallgödsel kommer också att finnas representerade. Säsongsnytt finns i olika versioner för region syd, öst, väst, mitt och norr. Du kan själv välja från vilka delar av landet du vill ta del av resultaten genom att prenumerera på Säsongsnytt från respektive region.
Här hittar du Säsongsnytt

I CropSAT kan du se hur grödan varierar inom fält och skapa styrfiler för växtplatsanpassad gödsling. Greppa Näringen bidrar också med pengar till CropSAT för att det ska vara fritt att använda för alla.
Här hittar du mer information omCropSAT.

Anlägg egna nollrutor för att få koll på dina fält

Variationerna mellan olika gårdar och fält är ofta stora beroende på jordart, odlingshistorik, tidigare stallgödseltillförsel med mera. För att få bättre koll på dina egna fält kan du lägga ut egna nollrutor i dina grödor. Även om du inte har tillgång till en handburen N-sensor kan du bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och höjd i nollrutan jämfört med hur det ser ut i fältet runt omkring och på så sätt få ett grepp om hur mycket kväve marken levererar. Är grödan i nollrutan klen och blek jämfört med fältet i övrigt är markens kväveleverans troligen liten. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare i flaggbladstadiet (DC 37).

Placera rutan en bit in i fältet, inte på vändtegen eller i körspåren, men ändå så nära kanten att du lätt kan följa den. I höstsäd lägger du ut en nollruta med hjälp av en ca 4x4 m stor presenning som du fäster i hörnen med till exempel tältpinnar. Lägg ut presenningen så nära inpå varje gödsling som möjligt och ta bort den direkt efteråt för att undvika brännskador i grödan. Vik ihop presenningen och töm av gödseln minst 10 meter från den ogödslade rutan. Se till så att du inte spiller någon gödsel i nollrutan. Upprepa detta vid varje gödsling.

Om du sprider stallgödsel kan du göra på samma sätt som med mineralgödsel även om det är lite kladdigare. Ett annat alternativ är att helt enkelt stänga av utmatningen när du passerar nollrutan. Då blir det en lite större yta som inte får stallgödsel och du kan så småningom se vilken effekt stallgödseln har och jämföra med ytan som bara fått mineralgödsel.

Det går förstås också att anlägga nollrutor i vårsäd. Om du kombisår kan du stänga av gödselutmatningen några meter för att skapa en nollruta. Vid bredspridning gör du på samma sätt som i höstsäd. Se till att märka ut nollrutan med käppar direkt efter gödslingen.

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Alnarp

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala

Tellie Karlsson, Kalmar