Rådgivare om klimatprognoser ­– användbara men sällan använda

Hur relevanta och användbara är egentligen prognoser om framtidens klimatförändringar för svenska lantbruksrådgivare? Det är en fråga som står i fokus för en ny studie från Linköpings universitet.

Studien visar att rådgivarna anser att information om framtidens klimat är både relevant och användbar. Särskilt relevant anses informationen vara vid beslut och planering för nya investeringar som ekonomibyggnader, dräneringssystem eller bevattningsdammar. De anger också att de ser en stor framtida efterfrågan på information om klimatförändringar i branschen, både kring historiska förändringar och framtida klimatscenarier. Trots det använder sig rådgivarna själva sällan av den information som finns tillgänglig idag.

Finns flera hinder

Resultaten pekar på flera hinder som motverkar möjligheterna att använda klimatprognoser i praktiken. Det kan handla om svårigheter att tolka prognoserna och dra slutsatser från dem, utmaningar med att kommunicera osäkerheter i data samt brist på vilja, kapacitet och tid för att använda olika typer av klimattjänster.

Balans mellan komplex information och enkel översikt

Rådgivarna efterfrågar fler klimatindikatorer som är relevanta för jordbruket, till exempel längden på perioder med höga temperaturer eller antalet dagar med frost. Det finns också behov av information med större precision och tajming för att kunna utvärdera risker som torka och värmeböljor och göra klimatanpassningar i drift och planering. Rådgivarna lyfter också behovet av att göra en bra avvägning mellan komplexiteten i klimatinformationen och möjligheten att skapa en lättbegriplig översikt.

Stöd för framtiden

Studien öppnar upp för frågor om hur man gå från relevant och användbar information till faktisk användning och hur framgångsrik användning av klimatinformation skulle kunna öka lantbrukets resiliens. De uppmanar myndigheter att stödja kapacitetsuppbyggnad och aktörer som förmedlar kunskap för att öka möjligheten att använda klimatprognoserna i praktiken på olika nivåer i samhället.

Studien baseras på en digital enkätundersökning och digitala workshoppar med lantbruksrådgivare i Sverige. SMHI:s klimatscenariotjänst användes som bas för diskussionen i en av workshopparna.

Källa: Climate change projections – relevance, usefulness, and usability from agricultural extension officers' perspectives in Sweden av Lotten Wiréhn, Department of Thematic Studies – Environmental Change, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping University (preprint-version publicerad 230223, ännu ej peer-reviewed) Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman