Gynnsamt med en bra fånggröda före sockerbetor

Att odla fånggröda före sockerbetor gynnar starten och tillväxten för betplantan. Särskilt om det är en välutvecklad fånggröda med stor rotbiomassa som leder till att markens egenskaper förbättras.

Kan odling av fånggröda året för sockerbetor ge betplantan en extra gynnsam start? Det var frågeställningen för en grupp tyska mark- och växtodlingsforskare som utformade ett fältförsök. Försöket gjordes på två olika platser mitt i Tyskland. På båda platserna tröskades ärter och halmen fick ligga kvar. Därefter såddes fyra olika fånggrödor: höstråg, svarthavre, oljerättika och fodervicker (Vicia sativa L.). De fyra jämfördes med träda. Även om en del av fånggrödorna dött eller skadats under vintern avdödades alla med glyfosat på våren varefter rutorna plöjdes och betor såddes i april. På våren provtogs marken och markens vattenhalt och halt av mineralkväve mättes, liksom porositet och aggregatstabiliteten. När betorna var sådda och växt en tid mättes tillväxten i 4-6 blads-stadiet.

Mer vårkväve med fånggröda

I november var biomassan minst hos fodervicker med 2,2 ton per hektar. Därefter kom svarthavre med 2,9 ton per hektar. Störst biomassa uppnåddes med oljerättika och råg med 3,8 och 4,0 ton per hektar. Vattenhalten i marken påverkades generellt inte av odlingen av fånggröda. Undantaget var i mitten av april där halten var något förhöjd där höstråg som fånggröda odlats jämfört med träda och jämfört med andra fånggrödor. Vid samma tidpunkt var innehållet av mineralkväve i matjorden högre där fånggröda odlats jämfört med träda, utom för höstråg.

Fånggrödor förbättrade marken

När sockerbetorna fanns på plats provtogs markens egenskaper och den hade förbättrats bland annat genom att porositeten var högre där råg odlats. Penetrationsmotståndet, som är ett mått på det motstånd en rot möter, var lägre där råg odlats och högst i trädan. Slutligen var aggregatstabiliteten tydligt högre där oljerättika och råg varit fånggrödor. I maj klipptes ovanjordiska delen av sockerbetan och mängden biomassa varierade mellan 71 och 104 kg per hektar och var störst efter råg och oljerättika. För svarthavre och vicker uppmättes ingen högre tillväxt hos betorna. Att tillväxten hos betorna var högre med råg och oljerättika som fånggröda tillskrivs att de hade en större rotbiomassa som påverkade marken mer.

Källa: Cover crop effects on soil structure and early sugar beet growth. Grunwald Dennis, Stracke Alexander, Koch Heinz-Josef. Soil Use and Management. Volume Early View. Mar 15. 2022 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann