Störst ökning av kolinlagring på mjölkgårdar

De senaste 10 åren har kolförrådet i svensk åkermark ökat, både för gårdar med mjölk- och nötköttsproduktion och växtodling. Det visar en forskargrupp från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Störst var ökningen på mjölkgårdar.

För mjölkgårdar är ökningen och effekten på klimatet större än vad som tidigare uppskattats. Kolinlagringen i matjorden minskade klimatpåverkan från mjölkgårdarna med hela 1,4 ton koldioxid per hektar och år. Det motsvarar en minskning på 0,22 kilo koldioxid per kilo mjölk när klimatnyttan fördelats mellan mjölken och köttet från mjölkkorna. Det här är en större minskning av mjölkens klimatavtryck än vad många studier tidigare kommit fram till och motsvarar en sjättedel av alla växthusgasutsläpp från en typisk mjölkgård i Sverige.

Större andel fleråriga grödor och mer stallgödsel

I studien kombinerade forskarna data från mark- och grödoinventeringen med uppgifter om gårdarnas driftsinriktning. Forskarna jämförde prover från matjorden från två inventeringar, 2001-2007 och 2011-2017. Koncentrationen av organiskt kol i jorden på gårdarna korrelerade med andelen vall, vilket tyder på att den högre koncentrationen av organiskt kol i marken på mjölk- och nötköttsgårdar antagligen hänger samman med en högre andel flerårig vall i växtföljden på de här gårdarna. Större användning av stallgödsel kan också ha bidragit till högre koncentrationer av organiskt kol i marken på mjölk- och nötköttsgårdar. Andra faktorer som kan spela in är markvård och platsens egenskaper.

Ökade skördar är en annan förklaring

Ytterligare förklaringar är att produktion och markanvändning har förändrats över tid. Skördarna per hektar av både vårspannmål och höstvete har ökat något mellan 2005 och 2015. Större skördar ger mer kol från skörderester, vilket förmodligen är en förklaring till den ökning som ses för alla gårdar, skriver forskarna. I studien studerades bara förändringen på åkermark och inte för betesmark eller jordar som producerar foder som importeras till gården.

Kolinlagring kan ha stor effekt på klimatavtrycket

­Resultaten visar att det är viktigt att ta hänsyn till förändringar när det gäller organiskt kol i marken när man utvärderar klimatpåverkan från den svenska mjölkproduktionen, påpekar forskarna.

– Vår studie visar att det är viktigt att ta hänsyn till förändringar i inlagrat organiskt kol på gårdarna när vi bedömer svenska mejeriprodukters klimatpåverkan. Kolinlagring kan ha en stor inverkan på mejeriprodukternas klimatavtryck, säger Pernilla Tidåker, universitetslektor på institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet som är en av forskarna bakom studien.

Källor:

Hög kolinlagring på svenska mjölkgårdar minskar mjölkens klimatpåverkan, SLU-nyhet, publicerad 220519. Länk till annan webbplats.

Higher carbon sequestration on Swedish dairy farms compared with other farm types as revealed by national soil inventories av Kajsa Henryson, Katharina H. E. Meurer, Martin A. Bolinder, Thomas Kätterer och Pernilla Tidåker, Carbon Management, Vol 13:1, 2022, publicerad online 220516. Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman