Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Just nu pågår flera försök att ge kor tillskottsfoder för att minska metanproduktionen i vommen. Foto Carin Clason

Kan mjölkkornas metanutsläpp halveras?

Flera ansträngningar görs för att minska metanförlusterna från mjölkkor. Exempel på ny forskning finns både från Danmark och från Sverige. Vid Århus Universitet i Danmark startar ett nytt projekt, där förhoppningen är att minska mjölkkornas metanproduktion med 50 procent. Målet är att utveckla ett nytt fodertillskott som ska påverka mikroorganismerna i vommen. Vid SLU i Sverige testas en rödalgs effekt på metanproduktion och fodrets smältbarhet hos svenska mjölkkor.

Det danska försöket ska halvera kornas klimatbelastning

NO-METHANE är det utopiska namnet på det danska forskningsprojektet som är ett samarbetsprojekt med en stor budget. Metan bildas när mikroorganismer bryter ner fodret i vommen och i projektet menar forskarna att den mest realistiska vägen till att minska metanutsläppen är via utfodringen. Många forskningsprojekt har gjorts med att utfodra med oregano, vitlök, nitrat, mer fett, mm utan att ge någon effektiv lösning.

Det nya danska projektet skall kombinera tre olika verktyg, som ska hämma bildningen av metan utifrån olika arbetssätt.

  1. Begränsa tillgängligheten av vätgas. Väte bildas när fodret förjäses av bakterier i vommen. Vätet används av speciell typ av mikroorganismer, så kallade arkéer* för att bilda metan. Projektet kommer att använda sig av speciella probiotiska bakterier**, som kan förbruka väte i andra processer, så att arkéerna får mindre tillgång till väte.
  2. Begränsa andelen av metanbildande arkéer i vommen. Det ska göras med hjälp av speciella mjölksyrebakteriestammar (beteckning LAB), och med naturligt förekommande virus i kornas vom.
  3. Hämma metanbildningen genom att används ett ämne kallat X. Ämnet hämmar det enzym i de metanbildande mikroorganismerna som är nödvändigt för att omvandla väte till metan.

Ett fodertillskott med två av de tre tillskotten (X och LAB) förväntas vara färdigutvecklat när projektet avslutas år 2025 med en kapacitet till att hämma metanbildningen med 40 procent. Efter avslutat projekt och så snart det tredje medlet är godkänt som handelsvara, förväntas ett minskat metanusläpp på 50 procent!

Svenska försök med rödalgen Asparagopsis taxiformis

Flera nya studier i laboratoriemiljö har visat att tillsats rödalgen Asparagopsis taxiformis medför en betydande minskning av metanproduktionen, det finns studier som visat på minskningar av metan med över 80 procent, studier på kor i produktion har gett resultat på drygt 40 procent.

I Sverige pågår ett projekt där algen ska ges till producerande mjölkkor. Det är den aktiva substansen bromoform i rödalgerna som blockerar metanbildningen hos de metanbildande mikroorganismerna. Studien kommer även att pröva hur fodrets smältbarhet påverkas av algen och om bromoformet i algen påverkar djur och miljö på något negativt sätt. Mikroorganismerna i vommen har under lång tid anpassat sig för att försörja korna med näring. Det är därför viktigt att tillskottet prövas under längre tid, då det finns exempel på att mikroorganismerna anpassar sig till metanhämmare och då riskerar effekten av tillsatsen att bli mindre.

Rebecca Danielsson, forskare på SLU kommenterar att även en mindre minskning av metanproduktionen är viktig.

Text: Carin Clason

Källa: AArhus universitet, Institut for Husdyrvidenskab, artikel Nyt fodermiddel med 3-1-1-1 effekt skal halvere koeers klimatbelastning Länk till annan webbplats.

SLU, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, artikel Kan rödalgen Asparagopsis taxiformis minska metanproduktionen hos mjölkkor? Länk till annan webbplats.

Fakta:

*Arkéer skiljer sig från de andra mikroorganismer genom att ha cellmembran Länk till annan webbplats. som är uppbyggda lite annorlunda.

**Probiotika Länk till annan webbplats. definieras som “levande mikroorganismer som när de ges i tillräckliga mängder ger hälsofördelar hos den som intar dem” (WHO 2002).

 

 

Kontakt

info@greppa.nu

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter