Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Kvotplikt för inblandning av återvunnen fosfor i mineralgödsel är ett av cirka 100 nya förslag som ska göra Sverige mer cirkulärt och lågläckande. Foto: Mårten Svensson

Kvotplikt för inblandning av återvunnen fosfor i mineralgödsel

I rubriken finns ett av cirka 100 nya förslag som ska göra Sverige mer cirkulärt och lågläckande. Förslagen kommer från Miljömålsberedningen som under två år utrett flera miljömål med anknytning till havet.

”Havet och människan” heter Miljömålsberedningens (MMB) cirka 1 600 sidors betänkande som blev klar i januari 2021. MMB är parlamentarisk vilket innebär att riksdagspolitiker från alla politiska partier är med för att skapa ett brett stöd för förslagen. Övergödningsfrågan har varit en av frågorna som undersökts och där lämnas flera förslag som berör lantbruket och några sammanfattas här.

Kvotplikt för återvunnen fosfor i mineralgödselfosfor

MMB föreslår att regeringen ska verka för att inom EU införa en kvotplikt för inblandning av återvunnen fosfor i mineralgödselfosfor. Förslaget är inspirerat av reduktionsplikten för bensin och diesel där staten ställer krav på inblandning av biodrivmedel. Utredarna konstaterar att det kommer ta tid eftersom det sannolikt under lång tid kommer vara billigare att bryta ny fosfor än att återvinna den ur exempelvis avloppsslam.

En specialiserad utredning och mer återföring

MMB lägger stor vikt vid minskat behov av att tillföra odlingssystemet nyfixerat kväve och nybruten fosfor. Därför föreslås att Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Vinnova och Formas får ett gemensamt uppdrag att ta fram förslag på hur stallgödsel, avloppsvatten och -slam samt matavfall kan utvecklas till en högvärdig resurs, bland annat i form av biogödsel eller återföring av näringsämnen till mineralgödsel. Och till 2030 ska 15 procent av kväve och 50 procent av fosfor avloppsvatten återföras till odlingssystemet. Ammoniakläckaget från stallgödsel föreslås minskat med 20 procent till 2030 vilket kan betyda en viss skärpning jämfört med kravet på Sverige i EU:s takdirektiv.

Bättre dokumentation av fosforgödsling

I nitratkänsliga områden vilket är cirka 70 procent av landets åkermark finns krav på att kunna visa upp en dokumentation på hur kvävegivan räknats ut med hänsyn till förfrukt och stallgödsling med mera. Något sådant krav finns inte för fosfor men det vill MMB ska införas.

Ändring bland myndigheter

För var och en av de 16 svenska miljömålen finns en ansvarig myndighet utsedd. Jordbruksverket är exempelvis ansvarig för målet Ett rikt odlingslandskap. MMB föreslår att ansvaret för målet Ingen övergödning flyttas från Havs- och Vattenmyndigheten till Jordbruksverket. Motiveringen är förenklat beskrivet att eftersom en så stor andel av kväve- och fosfortillförseln till vattenmiljö kommer från odling är det bättre att en myndighet med stor rådighet över växtodlings- och gödslingsregler och Landsbygdsprogrammet har ansvaret.

På vanligt vis blir det nu regeringen som har att ta ställning till om den vill gå vidare med några förslag och i så fall vilka. MMB fortsätter med ett nytt uppdrag från regeringen som handlar om konsumtionsbaserade utsläpp.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter