Gårdar med miljöstöd löper mindre risk att läggas ned

Risken är mindre att gårdar med miljöstöd läggs ned än gårdar som inte får miljöstöd. Det framgår av en ny studie från Agrifood Economics Centre. Men sambandet är inte entydigt. Allt för stora miljöåtaganden kan istället öka risken för nedläggning, enligt studien.

De svenska miljöstöden ingår i landsbygdsprogrammet och kan innefatta stöd för ekologisk produktion och etablering av kantzoner och våtmarker. Syftet är att ersätta lantbrukare för de kostnader som uppstår i samband med att de gör åtgärder som skyddar och förbättrar miljön, till exempel öka den biologiska mångfalden eller minska övergödningen.

Resultaten visar att de gårdar som är helt utan miljöstöd eller som, tvärtom, har en mycket högre omfattning på miljöstöd än andra gårdar löper störst risk för nedläggning. De gårdar vars miljöstöd uppgick till 26-50 procent och 51-100 procent av direktstödet hade lägre nedläggningsrisk.

Balanserat miljöåtagande minskade risken för nedläggning

Forskarna bakom rapporten drar två slutsatser:

1) Ett balanserat miljöåtagande minskar risken för nedläggning och ökar sannolikheten att verksamheten drivs vidare.

2) Ett allt för stort miljöåtagande ökar risken för gårdsnedläggning.

De kunde också se att efter 14 år var nedläggningsrisken för gårdar med ett balanserat stöd hälften av den för gårdar utan miljöstöd.

Rapportförfattarna identifierar ett par olika mekanismer som skulle kunna förklara varför ett balanserat miljöåtagande minskar risken för gårdsnedläggning medan ett för stort åtagande ökar risken.

Kostnaden för miljöåtgärder varierar med landskapet och beroende på hur gården ser ut. Ett kuperat landskap kan ge högre kostnader för miljöåtgärder medan specialisering kan ge skalfördelar och minska kostnaderna. Därför, menar forskarna, kan miljöstöden för vissa gårdar vara högre än kostnaden för miljöåtgärderna, medan de för andra gårdar blir lägre och försämrar lönsamheten.

Kan ge ökat miljöengagemang bland lantbrukare

En annan mekanism handlar om att gårdar kan använda miljöstöd som en inkomstkälla och inte främst för att främja miljön. Det här kan både öka och minska risken för nedläggning. En gård med låg lönsamhet skulle kunna göra stora miljöåtaganden för att försöka rädda verksamheten. Kvarstår den dåliga lönsamheten blir nedläggningarna relativt sett fler trots högt miljöstöd.

En av slutsatserna från studien är att miljöstöden är viktiga för lantbrukare och inte bara som ett sätt att skydda miljön. Om miljöstöden minskar risken för att gårdar läggs ned kan det motivera lantbrukare att söka stöd och öka deras miljöengagemang, tror forskarna.

Agrifood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag inom områdena livsmedels- jordbruks-, fiskeriområdet och landsbygdsutveckling.

Foto: Janne Andersson