Vad begränsar spridningen av reducerad jordbearbetning?

Sju procent av åkermarken i England jordbearbetas inte alls och på 48 procent tillämpas minimerad jordbearbetning. Resten plöjs. Ogräs, sniglar och dyra maskiner anger lantbrukarna som hinder för att plöja mindre, enligt en ny undersökning.

Sju procent av åkermarken i England jordbearbetas inte alls och på 48 procent tillämpas minimerad jordbearbetning. Resten plöjs. Ogräs, sniglar och dyra maskiner anger lantbrukarna som hinder för att plöja mindre, enligt en ny undersökning.

Vågen med utebliven eller reducerad jordbearbetning sveper vidare över Europa och lantbruket är i en fas av lärande om när det funkar och inte och hur metoderna kan förbättras. En grupp brittiska forskare ville förstå mer om lantbrukares motiv för att minska jordbearbetningen och varför en del hellre fortsätter att plöja som förut.

Efter att ha testat frågor i en grupp med 12 lantbrukare, sände forskarna en pappersenkät med frågor om jordbearbetning till 2 000 lantbrukare i England. De valdes ut för att vara representativa för det engelska lantbruket. Efter fyra månader hade knappt 500 svarat och av det var knappt 400 svar användbara. I undersökningen har de använt de engelska begreppen ”Reduced tillage” (RT) (reducerad jordbearbetning) som samlingsbegrepp för ”Minimum tillage” (MT) (minimerad jordbearbetning) och ”No tillage” (NT) (ingen jordbearbetning).

De flesta provar minimerad bearbetning

Storleken på gårdarna i undersökningen varierar stort från 7 till cirka 5 000 hektar och cirka 75 procent av de svarande brukar mer än 100 hektar. Bara två av lantbrukarna använder NT på hela sin areal medan 17 procent gör det på delar av arealen. På 7 procent av gårdarna används MT på hela gårdens areal medan 65 procent använder det på delar av arealen. 31 procent av lantbrukarna använder ingen slags RT utan plöjer.

Storlek, gårdens inriktning och utbildning styr

Inte oväntat visade det sig att större gårdar använder reducerad jordbearbetning i större omfattning än mindre gårdar. Hela 97 procent av gårdarna med mer än 400 hektar tillämpar RT på hela eller delar av arealen. Endast 32 procent av gårdarna som brukar mindre än 50 hektar tillämpar RT. RT tillämpas i större utsträckning på gårdar utan djur och med stor andel spannmål och oljeväxter.

Åldern hos lantbrukarna har ingen säkerställd betydelse men det finns en tendens till mer RT hos unga lantbrukare än hos äldre som kanske oftare ser RT som en nymodighet. Även utbildningsnivån påverkar och lantbrukare med en akademisk examen använder plogen mer sällan.

Vad hindrar en större tillämpning?

Ogräsproblem är det största hindret för MT, svarar de som fortfarande använder plogen i någon omfattning. På andra plats kommer utmaning med sniglar som skadegörare. Därefter nämns rädsla för dålig etablering av grödan, lägre skörd och mer sjukdomar. Vissa tycker att maskiner för RT var för dyra.

65 procent av de som använder RT i någon form, säger att de lärt sig genom egna fältförsök och den näst vanligaste kunskapskällan är grannar och rådgivare.

För att öka omfattningen av RT i England behövs mer kunskap och rådgivning till lantbrukarna. Det behövs även signaler från staten som uppmuntrar en övergång och forskarna är också tydliga med att det behövs bättre herbicider.