Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Tröska i solnedgång

Foto: Janne Andersson

Internationellt klimatarbete

På några årtionden har den globala medeltemperaturen ökat till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Medeltemperaturen har varit hög flera gånger tidigare under jordens historia. Skillnaden nu är att ekosystemen inte hänger med.

Koldioxidhalten är nu uppe i mer än 390 miljondelar (ppm) i atmosfären. Det kan jämföras med 280 ppm i förindustriell tid. Forskarnas klimatscenarier fram till år 2100 visar att vi behöver minska halten växthusgaser i atmosfären för att ha en chans att hejda en utveckling där naturliga processer förstärker växthusgasutsläppen.

Om den globala temperaturökningen ska stabiliseras på två grader Celsius behöver koldioxidhalten i atmosfären ha minskat till 350 ppm till år 2050, enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Görs ingenting kan temperaturen öka så mycket som 4-7 grader under närmaste seklet.

Europas färdplan

I mars år 2011 presenterade Europeiska kommissionen en färdplan för ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle 2050. Målet är att minska EU-medlemsländernas utsläpp med 80-95 procent till 2050 jämfört med den nivå som var 1990. Färdplanen beskriver bland annat hur minskningen i utsläpp bör fördelas mellan olika sektorer för att nå målet. Sen har alla medlemsländer uppmanats att ta fram nationella färdplaner.

Alla medlemsstater i EU har enats om att till år 2020:

  • Minska utsläppen av klimatgaser med 20 procent.
  • Öka andelen förnybar energi med 20 procent.
  • Vidta åtgärder så att energianvändningen blir 20 procent mer effektiv.

Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020:

  • Minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar.
  • Utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med 1990.
  • Energieffektiviteten ska ökas med 20 procent.

På sikt är målet att halvera utsläppen av klimatgaser med 50 procent till år 2050 för att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till två grader. För att nå det målet innebär det att Sverige behöver minska sina utsläpp med 70-80 procent.


Sidan uppdaterades 2015-04-15 av Alexander Gustafsson

Växthusgaser

När växthusgaser nämns är det främst tre stycken som det handlar om – koldioxid, metan och lustgas.

Dessa tre har olika stor påverkan på klimatet, till exempel är lustgas och metan kraftigare växthusgaser än koldioxid.

Därför räknas utsläpp av växthusgaser om till kilo
koldioxidekvivalenter (kg CO2e) för att det ska gå att summera dem till
total potentiell klimatpåverkan.

Utsläpp av:

1 kg koldioxid (CO2) = 1 kg CO2e

1 kg metan (CH4) = 25 kg CO2e

1 kg lustgas (N2O) = 298 kg CO2e

Åtgärder för klimatet

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp