Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Moget kornfält

En ständig skördesänkning på grund av att marken inte fungerar bra syns normalt inte och märks den tydligt - då har det gått för långt. Foto: Janne Andersson

Vårda markstrukturen

Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.

I stora delar av världen pågår en omfattande markförstöring genom erosion av matjord och försaltning. I Sverige är inte hoten mot bördigheten lika stora på grund av att vårt väder inte är så extremt. Men det finns ändå starka skäl att bibehålla eller öka sin åkermarks bördighet.

Försök som gjorts med att förbättra de grundläggande funktionerna hos marken som struktur, mullhalt och pH med mera visar större effekter på skörden än exempelvis sortbyten som kanske ger ett par procents skördeökning. En ständig skördesänkning på grund av att marken inte fungerar bra syns normalt inte och märks den tydligt - då har det gått för långt!

Förebyggande åtgärder

För var och en av dessa fyra områden finns det åtgärder du kan göra för att förebygga en negativ påverkan på marken.

Mullhalten

Jordens innehåll av organiskt material, mull, påverkar marken på ett avgörande sätt. Mull gör marken mer levande, ökar dess förmåga att hålla vatten och skapar bättre struktur.

  • Har du inga egna djur och ingen stallgödsel så ta kontakt med en granne på en djurgård. Undersök om ni kan samarbeta med att byta fält eller om det inte går att köpa stallgödsel någon gång då och då.
  • Låt halmen vara kvar åtminstone vissa år i växtföljden. Tillför du ingen stallgödsel är det ännu viktigare att behålla halmen.
  • Reducerad jordbearbetning ökar mullhalten i matjorden eller minskar åtminstone takten på bortodlingen.

Markens struktur

  • Stora maskiner minskar hektarkostnaden men kan skada både matjord och alv. Använd tumregeln med däckstryck på mindre än 0,5 bar och max tre ton hjullast.
  • Vallodling kan delvis reparera en packningsskadad jord. För att få in vall i växtföljden kanske du kan erbjuda tillfälliga markbyten med någon granne som odlar vall?
  • Planera körningen på fältet och använd fasta körspår om det går. Går det inte för alla maskiner kanske det går att prioritera de tyngsta momenten som gödselkörning eller tröskning?

pH

  • Det optimala pH-värdet ligger mellan 6,2 och 6,5 (det lägre för lätta jordar).
  • Det är inte för pH-värde som för mull och P-AL att det är bra ju  högre det är. Om pH stiger över sju, minskar lösligheten för fosfor och mangan. Därför är det viktigt att använda markkartan även för att kalka, till exempel med hjälp av gps anpassa kalkgivan inom fältet.
  • På senare år har det blivit vanligare att strukturkalka lerjordar. Det innebär i stora drag att släckt eller bränd kalk tillförs och brukas ned i jorden. Ofta används fem ton per hektar och det krävs två körningar med till exempel en kultivator efteråt för att få kalken ordentligt inblandad.

Fosfor och kalium i marken

  • Gödsla enligt markkartan är det enklaste och bästa råd som kan ges. Har du ingen markkarta, skaffa en.
  • Fält med fosforklass I och II behöver mer fosfor än vad grödan tar upp. Här är det motiverat att överdosera fosfor för grödans skull.
  • Fält i P-AL klass V behöver normalt ingen fosfor om du inte odlar potatis, sockerbetor eller grönsaker. Har du mycket djur på gården och mycket stallgödsel och många fält i klass V på markkartan så undersök om det inte finns någon granne som behöver gödseln bättre. En del fält har inte fått stallgödsel på decennier och där kan den göra stor nytta.
  1. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  2. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  3. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  4. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  5. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  6. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  7. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  8. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  9. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  10. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.

Relaterade länkar

Läs mer om vad du kan göra för att förbättra dina jordars bördighet.

Filmer

Du kan öka skörden genom att minska markpackning och förbättra jordens bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp