Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Moget kornfält

En ständig skördesänkning på grund av att marken inte fungerar bra syns normalt inte och märks den tydligt - då har det gått för långt. Foto: Janne Andersson

Vårda markstrukturen

Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.

I stora delar av världen pågår en omfattande markförstöring genom erosion av matjord och försaltning. I Sverige är inte hoten mot bördigheten lika stora på grund av att vårt väder inte är så extremt. Men det finns ändå starka skäl att bibehålla eller öka sin åkermarks bördighet.

Försök som gjorts med att förbättra de grundläggande funktionerna hos marken som struktur, mullhalt och pH med mera visar större effekter på skörden än exempelvis sortbyten som kanske ger ett par procents skördeökning. En ständig skördesänkning på grund av att marken inte fungerar bra syns normalt inte och märks den tydligt - då har det gått för långt!

Förebyggande åtgärder

För var och en av dessa fyra områden finns det åtgärder du kan göra för att förebygga en negativ påverkan på marken.

Mullhalten

Jordens innehåll av organiskt material, mull, påverkar marken på ett avgörande sätt. Mull gör marken mer levande, ökar dess förmåga att hålla vatten och skapar bättre struktur.

  • Har du inga egna djur och ingen stallgödsel så ta kontakt med en granne på en djurgård. Undersök om ni kan samarbeta med att byta fält eller om det inte går att köpa stallgödsel någon gång då och då.
  • Låt halmen vara kvar åtminstone vissa år i växtföljden. Tillför du ingen stallgödsel är det ännu viktigare att behålla halmen.
  • Reducerad jordbearbetning ökar mullhalten i matjorden eller minskar åtminstone takten på bortodlingen.

Markens struktur

  • Stora maskiner minskar hektarkostnaden men kan skada både matjord och alv. Använd tumregeln med däckstryck på mindre än 0,5 bar och max tre ton hjullast.
  • Vallodling kan delvis reparera en packningsskadad jord. För att få in vall i växtföljden kanske du kan erbjuda tillfälliga markbyten med någon granne som odlar vall?
  • Planera körningen på fältet och använd fasta körspår om det går. Går det inte för alla maskiner kanske det går att prioritera de tyngsta momenten som gödselkörning eller tröskning?

pH

  • Det optimala pH-värdet ligger mellan 6,2 och 6,5 (det lägre för lätta jordar).
  • Det är inte för pH-värde som för mull och P-AL att det är bra ju  högre det är. Om pH stiger över sju, minskar lösligheten för fosfor och mangan. Därför är det viktigt att använda markkartan även för att kalka, till exempel med hjälp av gps anpassa kalkgivan inom fältet.
  • På senare år har det blivit vanligare att strukturkalka lerjordar. Det innebär i stora drag att släckt eller bränd kalk tillförs och brukas ned i jorden. Ofta används fem ton per hektar och det krävs två körningar med till exempel en kultivator efteråt för att få kalken ordentligt inblandad.

Fosfor och kalium i marken

  • Gödsla enligt markkartan är det enklaste och bästa råd som kan ges. Har du ingen markkarta, skaffa en.
  • Fält med fosforklass I och II behöver mer fosfor än vad grödan tar upp. Här är det motiverat att överdosera fosfor för grödans skull.
  • Fält i P-AL klass V behöver normalt ingen fosfor om du inte odlar potatis, sockerbetor eller grönsaker. Har du mycket djur på gården och mycket stallgödsel och många fält i klass V på markkartan så undersök om det inte finns någon granne som behöver gödseln bättre. En del fält har inte fått stallgödsel på decennier och där kan den göra stor nytta.
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  9. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  10. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Relaterade länkar

Läs mer om vad du kan göra för att förbättra dina jordars bördighet.

Filmer

Du kan öka skörden genom att minska markpackning och förbättra jordens bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp