Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Fält med nyskördad vall som ligger i strängar

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Foto: Mårten Svensson

Välj ett klimatsmart foder

Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.

Vad är egentligen ett klimatsmart foder? Det är ett foder som vid odling, transport och tillverkning ger upphov till små utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna är metan, lustgas och koldioxid.

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Där ut över handlar det om korta transporter för att få tillgång till fodermedlet.

Exempel på klimatsmarta val inom fodergrupp:

  • Grovfoder
    • Klövergräsvall  istället för gräsvall, klövergräsvallen binder kväve och minskar därmed behovet av mineralgödsel.

    • Biprodukter från industrin. Till exempel HPmassa istället för majsensilage, HPmassa är en biprodukt vilket innebär att växthusgasutläppen fördelas på två produkter socker och HPmassa. Det är dock viktigt att inte HPmassan transporteras för långt.

    • Bete - djuren transporteras till foderkällan och inte tvärt om.

  • Proteinfoder
    • Rapsmjöl istället för sojamjöl, både rapsmjöl och sojamjöl är biprodukter istället kommer växthusgasutsläppen vid odling och transport peka på att rapsmjöl är att föredra.

    • Köper du kraftfoder från en foderfirma går det att välja klimatsmarta foder om foderföretaget anger växthusgasutsläppen per kilo foder.  

Det krävs konkurrenskraftiga skördar

En annan viktig aspekt för val av klimatsmart foder är storleken på skörden. Med tanke på koldioxidutsläppen vid transporter kan det vara riktigt att välja ett fodermedel som har odlats på egna gården eller i närheten. Men för att inte få för stora växthusgasutsläpp per kilo foder måste grödan ha en konkurrenskraftig avkastning, räknat som kilo per hektar.

Det är alltså inte meningsfullt ut klimatsynpunkt att odla proteingrödor i områden där medelskörden är låg eller risken för sen skörd är för stor. Samma sak gäller majsodling.

Biprodukter har låg klimatpåverkan

Om man räknar växthusgasutsläppen från ett kilo korn som bara kommer att användas som foder så kommer alla växthusgasutsläpp vid odling, torkning och transport att hänföras till ett kilo korn.

Använder man istället en biprodukt som till exempel rapsmjöl kommer växthusgasutsläppen vid odlingen att fördelas på två produkter rapsolja och rapsmjöl. Samma sak gäller för sojamjöl.

  1. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  6. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  7. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur Magnus Sandin tar fram högkvalitativt grovfoder i Norrbotten.

Se LRFs film om Richard Johansson som odlar åkerböna till sina grisar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp