Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Fält med nyskördad vall som ligger i strängar

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Foto: Mårten Svensson

Välj ett klimatsmart foder

Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.

Vad är egentligen ett klimatsmart foder? Det är ett foder som vid odling, transport och tillverkning ger upphov till små utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna är metan, lustgas och koldioxid.

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Där ut över handlar det om korta transporter för att få tillgång till fodermedlet.

Exempel på klimatsmarta val inom fodergrupp:

  • Grovfoder
    • Klövergräsvall  istället för gräsvall, klövergräsvallen binder kväve och minskar därmed behovet av mineralgödsel.

    • Biprodukter från industrin. Till exempel HPmassa istället för majsensilage, HPmassa är en biprodukt vilket innebär att växthusgasutläppen fördelas på två produkter socker och HPmassa. Det är dock viktigt att inte HPmassan transporteras för långt.

    • Bete - djuren transporteras till foderkällan och inte tvärt om.

  • Proteinfoder
    • Rapsmjöl istället för sojamjöl, både rapsmjöl och sojamjöl är biprodukter istället kommer växthusgasutsläppen vid odling och transport peka på att rapsmjöl är att föredra.

    • Köper du kraftfoder från en foderfirma går det att välja klimatsmarta foder om foderföretaget anger växthusgasutsläppen per kilo foder.  

Det krävs konkurrenskraftiga skördar

En annan viktig aspekt för val av klimatsmart foder är storleken på skörden. Med tanke på koldioxidutsläppen vid transporter kan det vara riktigt att välja ett fodermedel som har odlats på egna gården eller i närheten. Men för att inte få för stora växthusgasutsläpp per kilo foder måste grödan ha en konkurrenskraftig avkastning, räknat som kilo per hektar.

Det är alltså inte meningsfullt ut klimatsynpunkt att odla proteingrödor i områden där medelskörden är låg eller risken för sen skörd är för stor. Samma sak gäller majsodling.

Biprodukter har låg klimatpåverkan

Om man räknar växthusgasutsläppen från ett kilo korn som bara kommer att användas som foder så kommer alla växthusgasutsläpp vid odling, torkning och transport att hänföras till ett kilo korn.

Använder man istället en biprodukt som till exempel rapsmjöl kommer växthusgasutsläppen vid odlingen att fördelas på två produkter rapsolja och rapsmjöl. Samma sak gäller för sojamjöl.

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur Magnus Sandin tar fram högkvalitativt grovfoder i Norrbotten.

Se LRFs film om Richard Johansson som odlar åkerböna till sina grisar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp