Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Fält med nyskördad vall som ligger i strängar

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Foto: Mårten Svensson

Välj ett klimatsmart foder

Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.

Vad är egentligen ett klimatsmart foder? Det är ett foder som vid odling, transport och tillverkning ger upphov till små utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna är metan, lustgas och koldioxid.

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Där ut över handlar det om korta transporter för att få tillgång till fodermedlet.

Exempel på klimatsmarta val inom fodergrupp:

  • Grovfoder
    • Klövergräsvall  istället för gräsvall, klövergräsvallen binder kväve och minskar därmed behovet av mineralgödsel.

    • Biprodukter från industrin. Till exempel HPmassa istället för majsensilage, HPmassa är en biprodukt vilket innebär att växthusgasutläppen fördelas på två produkter socker och HPmassa. Det är dock viktigt att inte HPmassan transporteras för långt.

    • Bete - djuren transporteras till foderkällan och inte tvärt om.

  • Proteinfoder
    • Rapsmjöl istället för sojamjöl, både rapsmjöl och sojamjöl är biprodukter istället kommer växthusgasutsläppen vid odling och transport peka på att rapsmjöl är att föredra.

    • Köper du kraftfoder från en foderfirma går det att välja klimatsmarta foder om foderföretaget anger växthusgasutsläppen per kilo foder.  

Det krävs konkurrenskraftiga skördar

En annan viktig aspekt för val av klimatsmart foder är storleken på skörden. Med tanke på koldioxidutsläppen vid transporter kan det vara riktigt att välja ett fodermedel som har odlats på egna gården eller i närheten. Men för att inte få för stora växthusgasutsläpp per kilo foder måste grödan ha en konkurrenskraftig avkastning, räknat som kilo per hektar.

Det är alltså inte meningsfullt ut klimatsynpunkt att odla proteingrödor i områden där medelskörden är låg eller risken för sen skörd är för stor. Samma sak gäller majsodling.

Biprodukter har låg klimatpåverkan

Om man räknar växthusgasutsläppen från ett kilo korn som bara kommer att användas som foder så kommer alla växthusgasutsläpp vid odling, torkning och transport att hänföras till ett kilo korn.

Använder man istället en biprodukt som till exempel rapsmjöl kommer växthusgasutsläppen vid odlingen att fördelas på två produkter rapsolja och rapsmjöl. Samma sak gäller för sojamjöl.

  1. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  2. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  3. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  4. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  5. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur Magnus Sandin tar fram högkvalitativt grovfoder i Norrbotten.

Se LRFs film om Richard Johansson som odlar åkerböna till sina grisar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp