Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Fält med nyskördad vall som ligger i strängar

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Foto: Mårten Svensson

Välj ett klimatsmart foder

Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.

Vad är egentligen ett klimatsmart foder? Det är ett foder som vid odling, transport och tillverkning ger upphov till små utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna är metan, lustgas och koldioxid.

Huvudprinciperna för klimatsmarta foderval är låg användning av mineralgödsel vid odlingen och att avkastningen är tillfredsställande. Där ut över handlar det om korta transporter för att få tillgång till fodermedlet.

Exempel på klimatsmarta val inom fodergrupp:

  • Grovfoder
    • Klövergräsvall  istället för gräsvall, klövergräsvallen binder kväve och minskar därmed behovet av mineralgödsel.

    • Biprodukter från industrin. Till exempel HPmassa istället för majsensilage, HPmassa är en biprodukt vilket innebär att växthusgasutläppen fördelas på två produkter socker och HPmassa. Det är dock viktigt att inte HPmassan transporteras för långt.

    • Bete - djuren transporteras till foderkällan och inte tvärt om.

  • Proteinfoder
    • Rapsmjöl istället för sojamjöl, både rapsmjöl och sojamjöl är biprodukter istället kommer växthusgasutsläppen vid odling och transport peka på att rapsmjöl är att föredra.

    • Köper du kraftfoder från en foderfirma går det att välja klimatsmarta foder om foderföretaget anger växthusgasutsläppen per kilo foder.  

Det krävs konkurrenskraftiga skördar

En annan viktig aspekt för val av klimatsmart foder är storleken på skörden. Med tanke på koldioxidutsläppen vid transporter kan det vara riktigt att välja ett fodermedel som har odlats på egna gården eller i närheten. Men för att inte få för stora växthusgasutsläpp per kilo foder måste grödan ha en konkurrenskraftig avkastning, räknat som kilo per hektar.

Det är alltså inte meningsfullt ut klimatsynpunkt att odla proteingrödor i områden där medelskörden är låg eller risken för sen skörd är för stor. Samma sak gäller majsodling.

Biprodukter har låg klimatpåverkan

Om man räknar växthusgasutsläppen från ett kilo korn som bara kommer att användas som foder så kommer alla växthusgasutsläpp vid odling, torkning och transport att hänföras till ett kilo korn.

Använder man istället en biprodukt som till exempel rapsmjöl kommer växthusgasutsläppen vid odlingen att fördelas på två produkter rapsolja och rapsmjöl. Samma sak gäller för sojamjöl.

  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  5. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  6. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  10. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Se LRFs film om hur Magnus Sandin tar fram högkvalitativt grovfoder i Norrbotten.

Se LRFs film om Richard Johansson som odlar åkerböna till sina grisar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp