.jpg)
Med bra betesvallar minskar behovet av ensilage och kraftfoder den tid korna är ute på bete. Foto: Janne Andersson
Utnyttja betet
Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
Det finns pengar att spara på att sköta sina betesvallar så att de avkastar mycket. Bete är billigare att producera per kilo torrsubstans än ensilage, och med ett bra bete kan du också minska kraftfodergivan till korna. På ett väl fungerande produktionsbete är grödans upptag av växtnäringsämnen och tillskottet från kornas gödsling i balans. Då blir det ett bra sätt att ta tillvara gödselns näringsinnehåll.
På den här gården har vi räknat med att lantbrukaren har ett väl fungerande produktionsbete, men att korna bara betar 3 månader per år. Genom att utöka betesperioden med 30 dagar kan lantbrukaren i det här exemplet spara 14 400 kronor. Om gården i dagsläget bara har rastbete och väljer att ställa om till produktionsbete finns det ännu mer pengar att spara. Då kan besparingen bli uppemot 40 000 kronor, medräknat att arbetskostnaden ökar.
Kg foder per dag och ko
| Stallperiod | Betesperiod |
|---|---|---|
Ensilage | 14 | 6 |
Bete | 0 | 9 |
Kross | 3 | 2,5 |
Unik 52 | 3 | 2,5 |
Foderkostnad per dag och ko | 32 | 26 |
Total foderkostnad per dag med 80 kor | 2 578 |
|
Priser för beräkning: Ensilage:1,35 kr/kg, bete 0,70 kr/kg, kross 1,44 kr/kg, Unik 52 3,00 kr/kg
Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund
-
Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
-
Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
-
Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
-
Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
-
Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
-
Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
-
Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
-
Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
-
Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
-
Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
Beskrivning av exempelgården
Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.
- 70 hektar vall
- 20 hektar vårkorn
- 10 hektar höstvete
- Flytgödsel
- Avkastning 9500 kilo ECM
Relaterade länkar
Läs gärna mer om hur betesdrift kan vara gynnsamt med tanke på både produktion och miljö i artikeln
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
Filmer
Se LRFs film om Örjan som har nötköttsdjur och en genomtänkt logistik för betet.
