Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Med bra betesvallar minskar behovet av ensilage och kraftfoder den tid korna är ute på bete. Foto: Janne Andersson

Utnyttja betet

Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Det finns pengar att spara på att sköta sina betesvallar så att de avkastar mycket. Bete är billigare att producera per kilo torrsubstans än ensilage, och med ett bra bete kan du också minska kraftfodergivan till korna. På ett väl fungerande produktionsbete är grödans upptag av växtnäringsämnen och tillskottet från kornas gödsling i balans. Då blir det ett bra sätt att ta tillvara gödselns näringsinnehåll.

På den här gården har vi räknat med att lantbrukaren har ett väl fungerande produktionsbete, men att korna bara betar 3 månader per år. Genom att utöka betesperioden med 30 dagar kan lantbrukaren i det här exemplet spara 14 400 kronor. Om gården i dagsläget bara har rastbete och väljer att ställa om till produktionsbete finns det ännu mer pengar att spara. Då kan besparingen bli uppemot 40 000 kronor, medräknat att arbetskostnaden ökar.

Kg foder per dag och ko

Beskriver tabellens innehåll

 

Stallperiod

Betesperiod

Ensilage

14

6

Bete

0

9

Kross

3

2,5

Unik 52

3

2,5

Foderkostnad per dag och ko

32

26

Total foderkostnad per dag med 80 kor

2 578

 

Priser för beräkning: Ensilage:1,35 kr/kg, bete 0,70 kr/kg, kross 1,44 kr/kg, Unik 52 3,00 kr/kg

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  2. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  3. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  4. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  5. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  6. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  7. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  8. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  9. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  10. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9500 kilo ECM

Relaterade länkar

Läs gärna mer om hur betesdrift kan vara gynnsamt med tanke på både produktion och miljö i artikeln

Filmer

Se LRFs film om Örjan som har nötköttsdjur och en genomtänkt logistik för betet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp