Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Med bra betesvallar minskar behovet av ensilage och kraftfoder den tid korna är ute på bete. Foto: Janne Andersson

Utnyttja betet

Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Det finns pengar att spara på att sköta sina betesvallar så att de avkastar mycket. Bete är billigare att producera per kilo torrsubstans än ensilage, och med ett bra bete kan du också minska kraftfodergivan till korna. På ett väl fungerande produktionsbete är grödans upptag av växtnäringsämnen och tillskottet från kornas gödsling i balans. Då blir det ett bra sätt att ta tillvara gödselns näringsinnehåll.

På den här gården har vi räknat med att lantbrukaren har ett väl fungerande produktionsbete, men att korna bara betar 3 månader per år. Genom att utöka betesperioden med 30 dagar kan lantbrukaren i det här exemplet spara 14 400 kronor. Om gården i dagsläget bara har rastbete och väljer att ställa om till produktionsbete finns det ännu mer pengar att spara. Då kan besparingen bli uppemot 40 000 kronor, medräknat att arbetskostnaden ökar.

Kg foder per dag och ko

Beskriver tabellens innehåll

 

Stallperiod

Betesperiod

Ensilage

14

6

Bete

0

9

Kross

3

2,5

Unik 52

3

2,5

Foderkostnad per dag och ko

32

26

Total foderkostnad per dag med 80 kor

2 578

 

Priser för beräkning: Ensilage:1,35 kr/kg, bete 0,70 kr/kg, kross 1,44 kr/kg, Unik 52 3,00 kr/kg

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  2. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  3. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  4. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  5. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  6. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  7. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  8. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  9. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9500 kilo ECM

Relaterade länkar

Läs gärna mer om hur betesdrift kan vara gynnsamt med tanke på både produktion och miljö i artikeln

Filmer

Se LRFs film om Örjan som har nötköttsdjur och en genomtänkt logistik för betet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp