Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

växtskyddsspruta

Foto: Erik Karlsson

Undvik växtskyddsmedel i vattendragen

Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 

Förutom från punktkällor kan spridningen av växtskyddsmedel till vattendrag ske genom vindavdrift och utlakning. Men det finns flera åtgärder du kan göra för att minska risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattendragen.

  • Ytavrinningen kan minskas genom att ha en säker påfyllningsplats, en säker hantering av växtskyddsmedlen och markanpassade skyddsavstånd.
  • Vindavdriften kan minskas genom att använda lämplig sprutteknik och vindanpassade skyddsavstånd till diken och andra vattenkällor. 
  • Utlakning från punktkällor kan minskas genom säker hantering och påfyllningsplats.
  • Utlakning från fältet beror delvis på väderleken, dos och ämnets egenskaper. Regn snart efter bekämpning och sena höstbehandlingar ökar risken.

Markanpassat skyddsavstånd

Det markanpassade skyddsavståndet fungerar som ett skydd mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel från påfyllningsplatser och åkrar till brunnar och vattendrag. Hur stort det ska vara för att undvika risker beror på typen av brunn/vattendrag och markens lutning.

Vindanpassat skyddsavstånd

Det vindanpassade skyddsavståndet bestäms strax innan sprutningen och minimerar risken att sprutvätska transporteras med vinden till vattendrag och annat runt fältet. Faktorer som bestämmer skyddsavståndet är

  • temperatur
  • vindstyrkan
  • omgivningens känslighet i vindriktningen
  • vilken dos du använder
  • bomhöjden
  • duschkvaliteten.

Ett tips är att du tar hjälp av Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd. Den finns som app att loadda ner. Hjälpredan kan även beställas som broschyr från Säkert växtskydd (www.sakertvaxtskydd.selänk till annan webbplats).


  1. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  2. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  3. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  4. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  5. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  6. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  7. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  8. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  9. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  10. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Relaterade länkar

Du kan hitta mer information om växtskyddshantering på Säkert växtskydds webbplats.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp